Det var grant i bland.
jag minns en spårvagn som brann
vid Ringvägens hörna, Hornsgatan ut,
inunder en snöande höstnatts spann
där lågorna virvlade ut.

Aj, skorsten kastar eld och mull
- - - Alarm! Är stora tunnsån fylld,
så spruta friskt på planken!
Fenix sitter full med glitter,
ståtligt förgylld.
Mer vatten hit på skranken!
Hugg ner planken!
Klang i tornen!
Stöt i hornen!--

Huset uppfördes mellan 1755 och 1758. Byggherre var murgesällen Mårten Hammarklo. Det om- och påbyggdes 1793. Byggherre var kaptenen Ebbe Baum. År 1863 byggs våningen 1 tr upp om till en stor lägenhet, och en butik i bottenvåningen blir bostad. Fastigheten ägdes då av grosshandlaren Carl Daevel. På gården finns en längre uthuslänga i trä samt ett lusthus. Av mantalslängden 1897 framgår att fastigheten då ägdes av förrådsvaktmästaren vid Bergsund Wilhelm Lindblad. Bland hans hyresgäster fanns slakteriidkaren August Wilhelm Herman Lundell som uppges idka »slakterirörelse härstädes under firma Lundell & Svanfeldt, försäljningsbod vid Kåkbrinken 22«.

Yttersta Tvärgränd 4

Huset uppfördes 1985. Tomten uppläts 1731 och bebyggdes strax därefter med en stuga som var i alltför dåligt skick för att kunna bevaras när upprustning blev aktuell på 1980-talet. Under 1700-talet beboddes tvärgrändsområdet av gesäller och småfolk, som där kunde bygga sig små kåkar. Så fick en av dem, tröjvävargesällen Mattias Copheng, 1731 »intaga och hägna ett bergaktigt tomtstycke« nr 4 på västra sidan av gränden. Här byggde han ett lågt timrat hus åt sig och sin familj. År 1760 anger mantalslängden att 18 personer bodde på fas tigheten, bl. a. en slottslykttändaränka som försörjde sig som hampspinnerska. I början av 1800-talet ägdes fastigheten av polisövergevaldigern Martin Titz, som upplät huset till sin hushållerska. Sedan staden 1882 övertagit fastigheten hyrdes den ut, bl.a. till en järnarbetare vid Bergsunds verkstäder. Han betalade 1887 en årshyra om 200 kronor.


Yttersta Tvärgränd 4, gårdssidan från V

Yttersta Tvärgränd 6

Gathuset uppfördes som arbetarbostäder 1877. Gårdshuset byggdes 1880. Gathuset är ett av få typiska arbetarbostadshus med bevarat korridorsystem.

Yttersta Tvärgränd 8

Huset är numera nybyggt, uppfört 1981 som barndaghem. Fastigheten ägs av Stockholms stad.

Yttersta Tvärgränd 10

Gathuset byggdes 1851. Bostadshuset på gården byggdes till största delen 1802, men en mindre del fanns redan 1791. År 1849 tillkom en kort tillbyggnad åt väster.

I Stockholms stad brandförsäkringskontors styrelse pågick under åren från 1814 och framåt en diskussion om att använda kontorets överskottsmedel till byggande av »stenhus för arbetarklassen«. Resultatet blev att 20 000 riksdaler avsattes till en »Fattigbyggnadsfond«. Fonden skulle ge lån till personer som ämnade uppföra stenhus åt stadens fattiga. Hyran skulle fastställas av stadens fattigvårdsstyrelse och husen skulle vara relativt små - högst 16 lägenheter bestående av enkelrum med spis och kakelugn eller ett rum och kök.

Yttersta Tvärgränd 7 och 10, byggda 1851 och 1852, tillhör de första husen som uppfördes med fondens medel. Gathuset Yttersta Tvärgränd 10 innehåller idag 15 bostäder - övervägande smålägenheter om ett och två rum och kök. Slumstationen i Katarina, den första i vårt land, fick 1897 en avläggare i Maria församling, belägen i Yttersta Tvärgränd 10, mitt i Skinnarvikens fattigkvarter. Under en följd av år låg stationen sedan i Brännkyrkagatan 96 för att 1924 flytta till Rosenlundsgatan 28.

Yttersta Tvärgränd 10, gårdssidan från väster

Yttersta Tvärgränd 3

Tomten uppläts 1752. Byggnadens södra del av trä, nu reveterad, återuppbyggdes efter en eldsvåda 1765. Den norra delen av sten är troligen uppförd under 1780-talet.

Yttersta Tvärgränd 5

Tomten uppläts 1753 till murargesällen Jan Tunberg. År 1755 omnämns hans stuga i mantalslängden. Den skattar för två fönsterlufter. År 1770 övergick gården i soldaten vid Karlskrona marinregemente Lars Högbergs ägo. År 1799 ägs fastigheten av spannmålshandlaren Carl Öberg. År 1834 är det skomakargesällen Carl Norberg som står som ägare. Gården byter därefter ofta ägare till dess staden förvärvar fastigehten 1919. I brandförsäkringshandling från 1840 beskrivs gården som »en våning hög timmerbyggnad, delvis ifylld med tegel, delvis in- och utvändigt panelad...». Idag är husets fasader reveterade och putsade. Det har överhängande brutet takfall med tvåkupigt tegel.

Yttersta Tvärgränd 7

Det stora bostadshuset i sten uppfördes som arbetarbostäder 1852 i likhet med Yttersta Tvärgränd nr 10. Det här huset skiljer sig från många andra reservatshus i så måtto att det 1970 bebos av ungefär samma yrkeskategorier som 1880. Husets karaktär av arbetarbostäder har alltså behållits genom åren. År 1880 är huset befolkat av 39 vuxna och 38 barn, inalles 77 personer. Här finns fiskhandlare, f. d. kommissionshandlare, linnestrykerskor, arbetskarlar, tvätterskor, sockerbruksarbetare, en plåtslagarlärling, en skomakargesäll, en snickargesäll, en järnarbetaränka, en arbetskarlsänka, en kopparslagarlärling, en dräng, en filare, en bagargesällänka m. fl.

Yttersta Tvärgränd 9

Gathuset uppfördes 1769. År 1852 ombyggdes och moderniserades byggnaden varvid även gårdshuset av sten uppfördes. I detta hus höll en mamsell Rosendahl privatskola på 1870-talet. Undervisningen bedrev mamsellen i sin våning, där ett större rum användes som skolsal, gemensam för såväl nybörjare som mera försigkomna.