Magic City Södermalm

Utforska Södermalm

Gator och platser

Berättelser om Södermalms gator, parker, byggnader och människor – från förr till i dag.

60

  • 1 sida

  • 14 sidor

    I mitten av 1930-talet utspelade sig den stora striden om Mariaberget. Några år tidigare hade den gamlabebyggelsen på Bastugatans sydsida, en länga små, trädgårdsinhägnade stenhus från 1700-talet, fått stryka påfoten. Samma öde hotade nu den trivsamma men oregelbundna bebyggelsen på gatans nordsida.…

  • 1 sida

    Det är självfallet skalden Carl Michael Bellman (1740-1795) som gatan uppkallats efter. Den 5 maj 1871 beslöt stadsfullmäktige attdåvarande Björngårdsbrunnsgatan skulle kallas Bellmansgatan. Bellman föddes i det Daurerska huset i hörnet Hornsgatan-Bellmansgatan.

  • 1 sida

    Bellmansgatan löper från Mariahissen i norr förbi Maria Magdalena kyrka och S:t Paulsgatan till Fredmansgatan i söder, en sträcka på cirka 440 meter. Vid Fredmansgatan slutar Bellmansgatan i trappor. Bellmansgatan skärs itu av Hornsgatan som 1901 sänktes till dagens nivå. Hornsgatspuckeln anger…

  • 1 sida

    Lajdare , från nederländskans leiden; ungefär "leda fösa", tidigare benämnd hopare , var en yrkesgrupp som tog emot djur vid hamnar och stationer i Stockholm under 1800-talets andra hälft och in på 1900-talet. Transporterades djuren med båt till staden kom de oftast till Munkbron medan grisar främst…

  • 1 sida

    Gatan har fått sitt namn efter Björngården som låg i hörnet av nuvarande Sankt Paulsgatan och Björngårdsgatan. En björngård var en plats där man förvarade björnar, som fick deltaga i uppvisningar av olika slag, björndans, björnhetsning o. s. v. Detta var i äldre tid ett mycket omtyckt folknöje.

  • 1 sida

    Gränden har sitt namn efter ett hus i hörnet av Brännkyrkagatan, som under 1600- och 1700-talen kallades Gamla blecktornet. Troligen syftade namnet på att tornet var täckt med bleckplåt.

  • 1 sida

    Namnet är känt som Boendhe gathan sedan 1600-talets mitt. Den västra delen närmast Götgatan kallas i Holms tomtbok från 1674 för Åkare Gatan eller Bonde gattan . Med "åkare" avsågs äldre tiders transportföretag som inte tilläts ha sina vagnar, hästar och stall i den trånga innerstaden och istället…

  • 38 sidor

  • 9 sidor

    Vid namnrevisionen 1885 blev Brännkyrkagatan nytt namn för Stora Badstu- och Besvärsgatan . Den östra delen av nuvarande Brännkyrkagatan är sedan början av 1600-talet känd under namnet Bastugatan. År 1706 möter man namnet Besvärsbacken, som ännu lever i folkmun. Det är med all säkerhet den branta…

  • 9 sidor

    Den storinstitution som vid reformationen bildades i Stockholm och som fick lokaler i de gamla klosterbyggnaderna på Gråmunkeholmen måste 1551 flytta ut ur staden till Danviken. Med en formulering, som senare ofta citerats, hänvisades i det kungliga beslutet till

  • 4 sidor

  • 2 sidor

    Norr om Katarina kyrka utbreder sig en bergsplatå som är en direkt fortsättning österut av Mosebacke. Den har blivit naggad i kanten av Katarinavägen och Renstjernas gata och många äldre hus har ersatts av nya, men just framför själva kyrkan vindlar små gatstumpar mellan låga hus som förr.…

  • 1 sida

    Galgen gav Fjällgatan dess första namn - Galgbergsgatan. Den hette sedan Katarina Östra Kyrkogata innan den vid namnrevisionen 1885 gavs namnet Fjällgatan. Gatan sträckte sig ursprungligen från Katarina kyrka fram till Erstaklippan. Sedan Renstiernas gata sprängts fram genom berget och förenats med…

  • 12 sidor

    Klicka på siffrorna för ytterligare text och bilder!

  • 9 sidor

    Klicka på siffrorna för ytterligare text och bilder!

  • 1 sida

    Gatan sträcker sig i väst-östlig riktning från Söderledstunneln vid Södermalmsavfarten och korsar sedan Götgatan, Östgötagatan, Södermannagatan, Nytorgsgatan, Renstiernas gata, Borgmästargatan, Erstagatan, Londonviadukten och Tegelviksgatan och slutar vid Danviksbron där Värmdövägen tar vid.…

  • 1 sida

    Vid tiden för namnrevisionen 1885 fanns det i Stockholm två gator med namnet Parisgränden . Bägge två fick då nya namn, i det ena fallet Observatioriegatan (i Vasastaden) och i det andra Fredmansgatan . Det var den av Bellman besjungne Jean Fredman "namnkunnig Urmakare i Stockholm utan Ur, Verkstad…

  • 6 sidor

    Gatan hette först Barnängsgatan. 1885 års namnrevision gav den namnet Barnängstvärgatan. År 1922 föreslog namnberedningen att gatunamnet skulle bli Gaveliusgatan efter Jacob Larsson Gavelius, adlad Lager stedt (1655-98) »den kände klädesfabrikören, som härstädes i slutet av 1600-talet anlade den…

  • 2 sidor

    Eftersom Föreningen Södermalm - liksom Södermalm i tid och rum - har som målsättning att värna om Söder, vill jag gärna informera om dess verksamhet.

  • 2 sidor

    Glasbruksgatan har sitt namn efter ett glasbruk som låg här under 1660-talet och då sysselsatte ett 40-tal arbetare. Bruket uppfördes ursprungligen 1641 på Kungsholmen av Melker Jung (1615-1678) och flyttades efter en brand till Stadsgården. Verksamheten flyttades senare tillbaka till Kungsholmen…

  • 46 sidor

    Götgatan 16. Ebba Brahes hus, Från gården. Kvarteret Schönborg är beläget mellan nuvarande Götgatan, Sankt Paulsgatan och Peter Myndes Backe. Kvarteret har fått sitt namn efter tobaksfabrikören Nils Schönborg som på 1760-talet innehade egendomen och lät uppföra bostadslängor längs Götgatan och Peter…

  • 2 sidor

    Det började bli trångt på den gamla Stadsholmen under 1600-talet och man började söka sig byggnadstomter utåt malmarna. Myndigheterna blev tvungna att planera gatunät och kvartersindelningar, där det hittills varit odlingar och betesmark. Hornsgatan föddes ur renässansens idé om stadsbyggnad.…

  • 4 sidor

    Det stora kvarteret mellan Maria kyrka och Adolf Fredriks torg, heter Rosendal större, men någrarosor finns inte längre att se. De, har för länge sedan vissnat och de tunga sekelskifteshus som nubegränsar fyrkanten mot Hornsgatan för knappast tankarna åt så poetiska ting. Men på 1740-talet,då…

  • 37 sidor

    En Stockholmskarta från mitten av förra seklet visar mest vita fläckar ute på västspetsen avSödermalm. Man kunde också säga gröna. Här låg tobaksland vid tobaksland påbergssluttningarna, och om den odlingen vittnade också de gamla kvartersnamnen Tobaksspinnaren och Tobaksspinneriet, som var den…

  • 1 sida

    Redan med Götgatans räta sträckning besegrar det symmetriska tänkandet den känsliga del av stadslandskapet, som är vattnen. Fatburssjöns södra del förvandlas till sankmark genom sjösänkning, så att Götgatan kan dras rakt ned mot Skanstull.

  • 1 sida

    Kocksgatan sträcker sig från Götgatan i väster till Borgmästargatan i öster. Gatan är uppkallad efter borgaren Ragvald Kock som även har gett namn åt Ragvaldsgatan vid Maria Magdalena kyrka. Under 1600-talet kallades gatan " Ragvald Kocks gata ", men redan i början av 1700-talet hade det kortare…

  • 1 sida

    Gatan omnämns redan på 1600-talet som Kruke makare grenden (1651) och Krukemakaregatun (1671). Anledningen var att flera krukmakare hade sina verkstäder vid denna gata. År 1658 omtalas exempelvis Mester Kort Krukemakars gårdh och intill låg Hindrich Thim Krukomakares gårdh.

  • 3 sidor

    Kvarngatan ledde upp till det så kallade Kvarnberget som låg söder om Maria Magdalena kyrka. Sitt nuvarande namn fick gatan 1857. Kvarngatan går från Sankt Paulsgatan söderut mot Högbergsgatan, sista delen består av trappor.

  • 3 sidor

    Det norra huset, som tidigare hade adressnummer 12, härrör troligen från 1700-talets början och förvärvades av staden 1901. Det södra husets tomt uppläts 1745 och bebyggdes i samband med detta. På 1910-talet torde en grundlig reparation ha företagits.

  • 1 sida

    På en avsats över Torkel Knutssonsgatans snedsprång från Söder Mälarstrand har före detta Öbergska klädesfabriken klamrat sig fast i backen. Det är ett långsträckt gulputsat 1700-talshus med hög svart sockel och med brutet tak. Fönstren på yttersidan mot fjärden lämnar fri sikt över vattnet med…

  • 1 sida

  • 1 sida

    Maria Prästgårdsgata sträcker sig från Fredmansgatan i öster till Rosenlundsgatan i väster. Utanför kvarteret Nederland mindre avbryts gatans sträckning av trappor uppför Kvarnberget. Gatan fick sitt nuvarande namn 1930.

  • 1 sida

    Gränden går till större delen i trappor. I Holms tomtbok 1679 omtalas den såsom »Trappgränden» och »Trappe Stijgen»; dess norra del betecknas såsom »Watugrändh for dhem som boo upp i berget». Under 1700-talet och under 1800-talet fram till 1885 kallas gatan Trappgränden.

  • 11 sidor

  • 3 sidor

    Tomten uppläts som ofri den 11 mars 1731 till avskedade dragonen Lars Humla. Den nuvarande bebyggelsen tillkom under de närmaste åren härefter. Egendomen uppvisar fram till början av 19oo-talet ett flertal ägare av skilda professioner. Så finns där en skeppstimmerman, en strumpvävare, en vaktmästare…

  • 2 sidor

    Upp till Mosebacke - Söders gamla nöjesplats - leda flera gator, och på gatuskyltarna, läsa vi Urvädersgränd, Hökens Gata och Svartensgatan . Redan i slutet av 1400- talet omtalas en borgare i Stockholm med namnet Uhrwäder och under 1500-talet var släkten ganska talrik. Söders gamla nöjesplats…

  • 2 sidor

    Nytorgsgatan är en gata på nordöstra Södermalm. Gatan sträcker sig från Glasbruksgatan i norr till Nytorget och Sofiagatan i syd. Gatan fick sitt nuvarande namn i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885.

  • 3 sidor

    Namnberedningen föreslog år 1921, att dåvarande Lilla Bastugatan skulle få namnet Pryssgränd för att förhindra förväxling med Bastugatan. » Det föreslagna namnet hänför sig till Stora Pryssan, en kvarn, som låg strax väster om gatan». Kvarnen Stora Pryssan låg i kvarteret Bössan; i kvarteret…

  • 1 sida

    År 1946 blev Pustegränd namn på den del av dåvarande Ragvaldsgatan , som låg norr om Hornsgatan, och som bland Söderbor då vanligtvis gick under namnet Ragvaldsbacke (Ragwalds Backe 1800-1809). Genom namnändringen återupplivades ett av de namn, som tidigare varit knutna till gatan.

  • 1 sida

    Namnet härrör troligen från Ragvald Larsson , som 1635 var brandkårens rotemästare i trakten. I Holms tomtbok från 1679 kallas hela sträckningen söder om Hornsgatan för Återwändz gattan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns Rafwalds eller Pwste gr för avsnittet norr om Sankt Paulsgatan och…

  • 1 sida

    På 1670-talet kallades delen norr om Bondegatan för Nya Trädgårdsgatan respektive Nya Stadsträdgårdsgatan . På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns gatan som Renstiernas gränd och på 1740-talet uppträder namnformen Renstiernas-Gatan . Namnet härrör från två från Holland invandrade bröder, Abraham…

  • 5 sidor

    Genom åren har det gjorts flera tillbyggnader, bland annat 1897 och 1905, då det så kallade Katarinahuset invigdes. Då fanns det ungefär 1 160 platser på ålderdomshemmet. År 1913 byggdes Guldbröllopshemmet vid Ringvägen. Mellan 1969 och 1973 uppfördes det stora, 35 meter höga elvavåningshuset, ritat…

  • 8 sidor

    År 1647 omnämns Sankt Paulsgatan som Sancti Påwels gathun. Det är oklart var namnet kommer ifrån, men möjligen har Sankta Maria Magdalena kyrka, som finns i närheten, gett upphov till gatunamnet. Metodistkapellet S:t Paulskyrkan har fått sitt namn efter gatan. Vid Sankt Paulsgatan ligger bland annat…

  • 3 sidor

    Sickla är ett område på den västra delen av Sicklaön i Nacka och Stockholms kommuner. Namnet Sickla betyder ungefär ”sidlänt ställe, där vatten framkommer, småträsk”. Det var godset Stora Sickla som gav området sitt nuvarande namn.

  • 1 sida

    Sista styverns trappor som nu går från Fjällgatan upp till Stigbergsgatan hette tidigare Mikaelsgränd eller Mikaels Trappgränd. Sitt nuvarande namn fick den 1967. Orsaken till namnbytet var den spridda men osäkra uppfattningen att det var 1600-talsbödeln Mäster Mikael som gett upphov till namnet. En…

  • 3 sidor

    Skaraborgsgatan och Repslagaregatan blev mycket illa åtgångna när Södergatan anlades. Av kvarteret Göta Ark återstod nästan bara en grop, där Södergatan, sedermera Söderleden, drogs fram. I det följande skildras kortfattat hur denna förvandling gick till och ska i möjligaste mån visas, hur detta…

  • 1 sida

    Stadsgården syftar traditionellt på de av Stockholms Hamnars kajanläggningar mot Östersjön, som sträcker sig på Södermalms nordsida mellan Slussen i väster och Masthamnen i öster. Namnet "gård" syftar på "skeppsgård", vilket är den äldre svenska benämningen på område för hamn- och varvsverksamhet.

  • 1 sida

    Swedenborgsgatan sträcker sig i nord-sydlig riktning mellan Sankt Paulsgatan/Mariatorget och Magnus Ladulåsgatan. Den fick sitt nuvarande namn i samband med den stora Namnrevisionen i Stockholm 1885. Namnet fick den efter vetenskapsmannen Emanuel Swedenborg och vid namngivningen tillämpades…

  • 2 sidor

    Bonden större 45 är en kulturhistoriskt värdefull fastighet i hörnet Skånegatan 69 / Södermannagatan 32 på Södermalm i Stockholm. Stenhuset i tre våningar är ett av de få kvarvarande, tidiga hyreshus för fattiga arbetare i Stockholm och representerar ett stort socialhistoriskt värde. Fastigheten ägs…

  • 8 sidor

    Taweste giathan 1649, Tavaste gathun 1650, Tavastg[atan] 1820 tillhör Södermalms äldsta gatunamnsskikt. Ordet tavaste 'tavastlänning' har förekommit såsom personbinamn i Stockholm i äldre tid. Det är ovisst vem det är som har gett anledning till gatunamnet Tavastgatan.

  • 4 sidor

    Ur Stockholms gatunamn Tegelviken var namnet på den nu igenfyllda viken mellan Erstaberget i väster och Fåfängans berg i öster. Detveterligen äldsta belägget för namnet förekommer i en lübsk källa från 1523, i vilken det heter, att man låtit lägga ut bommar »vth der Tegelwick vor der stadt» /utifrån…

  • 1 sida

  • 1 sida

    Timmermansgatan sträcker sig från Bastugatan i norr till Fatbursgatan i söder och är cirka 750 meter lång. Norr om Bastugatan slutar Timmermansgatan i en trappa upp till Mariaberget och Monteliusvägen.

  • 1 sida

  • 24 sidor

    Tjärhovsgatan (Tiärehåfhz gathun 1645), som tidigare sträckte sig längre öster ut, på Tillaeus' karta 1733 till Danvikstull, har efter hand »uppslukats» av Folkungagatan och når nu endast fram till Renstiernas Gata (från väster räknat). Den tidigare bussterminalen mellan Renstiernas Gata och…

  • 1 sida

    Öbergska gården ligger i kvarteret Spännramen vid Torkel Knutssonsgatan 9-11 på Södermalm i Stockholm. Gården består idag av två byggnader, själva gården och ett före detta kopparslageri. Husen är en sista kvarvarande rest efter den Öbergska klädesfabriken som under 1800-talets första hälft var…

  • 1 sida

    Västgötagatan löper väster om och parallellt med Götgatan och det var troligen Götgatan som inspirerade till namngivningen, på samma sätt som Östgötagatan som sträcker sig öster om Götgatan. Där Västgötagatan anlades kring sekelskiftet 1900 fanns tidigare den betydligt smalare Fatburs Tvärgatan…

  • 1 sida

    Wollmar Yxkullsgatan (Wollmar Yxkulls gatu 1661) lär fått namn efter Wollmar Yxkull, som ägt en tomt i hörnet av Björngårdsgatan och Wollmar Yxkullsgatan. Wollmar Yxkull till Kasti, Djursnäs och Ogesta, född i Livland (ung nuv Lettland och Litauen), död 1627, var kung Johan III:s kammarjunkare och…

  • 6 sidor

    De flesta stockholmsbryggerier låg på Norrmalm, men Södermalm var inte heller blottställt på tillverkare av denna dryck. En banbrytare var löjtnant Fredrik Rosenquist af Åkershult då det gällde att införa tillverkningen av öl efter den i Bayern använda tjockmäskmetoden, varvid man fick fram ett…

19

  • 4 sidor

    Tomten uppläts 1731. Huset vid gatan är uppfört i två etapper, trädelen troligen före 1736. Huset om- och tillbyggdes i sten troligen 1791. Det moderniserades 1968.

  • 10 sidor

  • 1 sida

    Samma år, 1873, som drottning Josephine grundade Konung Oscar I:s Minne på Björngårdsgatan 23 hade hon inrättat en annan stiftelse i dess omedelbara närhet i samma kvarter på hörnet till Högbergsgatan. Det tjänade ett rent katolskt ändamål som pensionärshem för enbart katoliker, både män och…

  • 1 sida

    En sorglig ersättare i form av ett dystert hyreshus fick den gamla bebyggelsen i kvarteret Sankta Katarina mindre, den lilla kvartersfyrkanten vid kyrkogårdens nordöstra hörn. Det patricierhus med adress Högbergsgatan 11, som förr upptog hela kvarteret var en god exponent för ett borgerligt Söder.

  • 1 sida

  • 4 sidor

    Nordvästra Katarina Peter Myndes backe, Mariagränd, Klevgränd, Urvädersgränd, Hökens gata, Svartensgatan

  • 13 sidor

    Namnet Långholmen ger ju i sig självt endast en enkel geografisk upplysning, och det är ett vanligt namn på långa och smala holmar i vårt land. I det allmänna medvetandet har emellertid ordet sedan mycket länge haft en mörk klang, vilket naturligtvis beror på att det tagit färg och innebörd av den…

  • 2 sidor

  • 21 sidor

    Nytorget är avstängt från genomfartstrafik och ligger avspänt och dåsar på söndagseftermiddagen när jag sitter och tecknar av platsens nyrestaurerade kulturhus. De senaste dagarnas plötsliga snövinter har lika hastigt bytts mot ljuva tövindar, så att smältvattnet porlar i den park som kartan kallar…

  • 9 sidor

    När vi i dag talar om Reimersholme tänker vi på Vin- och Spritcentralen eller moderna, vackra HSB-hus. Den vi främst borde tänka på är hattstofferaren Anders Reimers , som givit holmen dess namn. Hans vänner hade en namndöpningsceremoni på Reimers malmgård den 24 juni 1798 och gav den namnet…

  • 14 sidor

    Ett berg med en sådan utsikt som Skinnarviksberget måste naturligtvis attrahera en fåfängebyggare. Så blev också fallet. Vid Yttersta Tvärgränd, på bergets västsida, bodde polisövergevaldigern Jakob Martin Titz i eget hus i nr 6. Han ägde flera gårdar i Skinnarvikskvartéren. På berget tvärs över…

  • 1 sida

  • 8 sidor

    Långt tillbaka i tiden var Mälaren en havsvik. Genom landhöjningen bildades en smal, ibland vattenöversköljd, landremsa mellan det nuvarande Södermalm och Gamla stan. Under 1200-talet, på Birger Jarls tid, avskiljdes Mälaren helt från Östersjön. Inloppet kunde nu lätt befästas och kontrolleras. Två…

  • 2 sidor

    Redan bilder från 1580-talet visar vågbrytare, bryggor och skepp i bukten närmast Södermalmstorg. När Erik Dahlberg i slutet av 1680-talet ritade sina stockholmsbilder var Stadsgårdsområdet bebyggt med höga magasinslängor och smala träkajer. Vid Södermalmstorg var hamnområdet brett - här låg…

  • 6 sidor

    "Det är ett typiskt motiv från utkanterna. Vad som skildras är ödsligheten och stillheten med en tillsats av något proletärt i stämningen. Här framträda de element färdigbildade, som skulle bli bestämmande för Forssells gatuskildringar, hans kärlek till den bebyggelse, som kämpade med förfallet, de…

  • 9 sidor

    Malmarna, de stora landområdena runt omkring den lilla tätbebyggda stadsholmnen, var länge obebyggda. De var ödemarker där "bysens fä" kunde finna ett magert bete och varifrån fientliga belägrare kunde beskjuta staden som låg nedanför, omringad av bergen.

  • 1 sida

    1885

  • 10 sidor

    Bergets äldsta kända namn tycks ha varit Kråkberget. År 1657 nämns en Mester Bengt Pederson bagares väderkvarn upp på Kråkberget. 1727 omtalas berget såsom »det ännu så kallade Gavelii Qvarnbärget«.

  • 37 sidor

8

  • 11 sidor

    Nedanför Vita bergen, på sluttningarna mot Hammarby sjö, ligger det område som kallas Barnängen. Det ägdes på 1580-talet av köpmannen Venceslaus Herold och såldes till Danvikens hospital . Meningen var att man skulle anlägga ett barnsjukhus på strandtomten och ett mindre hus tycks också ha blivit…

  • 7 sidor

  • 2 sidor

    "Ehrsta - - är på 1733 års karta tecknat såsom en Petterssons tillhörighet. Denna egendomskall av en Grill vara anlagd; flera avsättningar äro med mycken kostnad sprängda i bergen,som blivit tillredda för allehanda växter och träns planterande. På höjden äro tvenne lusthusoch längre ner våningshus…

  • 4 sidor

    Denna malmgård är belägen där Söder Mälarstrand svänger upp mot Västerbron. Den är skamfilad, fråntagen all sin forna prakt där den ligger på parkmark ruvande nedanför hyreshusen. Huset är i stort behov av reparation och även den s k Pålsundsparken behöver rustas, men den rymd som huset skulle…

  • 6 sidor

    Stadssaneringarna har inte satt särskilt djupa spår på östra Södermalm; efter 40 år ter sig barndomens landskap nästan oförändrat. Nu som då karaktäriseras denna del av Söder främst av Sofia kyrka högst uppe på Vitabergsparkens bergknalle. "Madamen med sina vida kjolar", som någon kallat den. Kyrkan…

  • 5 sidor

    Industrialiseringsvågen vid mitten av 1800-talet försåg Stockholm med många fabriksanläggningar, men nu har praktiskt taget alla dessa företag lämnat sina ursprungliga tomter som antingen blivit för trånga eller dyrbara. En industri som emellertid stannat och som med stor pietet vårdar sina…

  • 2 sidor

    Överst på det kala berget ovanför Fjällgatans ostligaste del stod en väderkvarn. Den kallades Rolands kvarn och det är väl troligt att den fått sitt namn efter ägaren och att denne varit den rike handelsmannen Roland Eliasson som omkring år 1700 ägde stora delar av berget och också hade en trädgård…

  • 11 sidor

3

  • 1 sida

    Det andra kvarteret med relativt obruten 1700-talsmiljö ligger mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan och har fröken Anna Lindhagen att tacka för att det bevarats. Hon var dotter till stadsplaneraren Albert Lindhagen som vi så många gånger tidigare mött och var född på Söder även om hon växt upp norr…

  • 10 sidor

    Josabeth Sjöbergs levnadslopp var föga märkligt, och huvuddragen av hennes livs historia är snart berättade. I Katarina församlings dopbok för år 1812 är antecknat, att åt secreteraren Nils Sjöberg och hans hustru Johanna Fredrica, född Vibergsson, en dotter föddes den 29 juni. Om nu barnmorskan…

  • 1 sida

    Ingen har skildrat Stockholm som författaren Per Anders Fogelström. Per Anders Fogelström blev 80 år. Han kommer för evigt att förknippas med Stockholm. Den stad han med sin storslagna berättargenerositet delade med sig av till alla oss andra.