Till Högbergsgatan öster om Götgatan Västerut från Götgatan till Björngårdsgatan Ur Stockholms gatunamn Högbergsgatan (Höghe bärgz gathan 1647, Högh bärgz gathan 1649) var ursprungligen ett terrängbeskrivande namn. Katarina kyrka har gett anledning till namnet Sankta Katarina gata (S:tc Catharinae gata 1664, Sancta Catarina gathan 1670, St. Chatarina gathan 1739-50). Senare delas gatan upp i Maria Högbergsgata och Katarina Högbergsgata (1820). År 1919 fastställdes den nuvarande namnformen Högbergsgatan.
|
Österut. Muren på Högbergs- gatan 42-44 upp mot Södra Latin mellan Kvarngatan och Skaraborgsgatan, som viker in till vänster längs bort i bilden. |
Här västerut mot Kvarngatan Muren uppstod efter utfyllnad med schaktmassor från byggandet av Södra Latin. |
Södra Latin
År 1654 utnämndes den första rektorn på föregångaren Södermalms pedagogia av Uppsalas ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus. Den delades 1660 i två skolor, Katarina skola och Maria skola. 1820 upphöjdes Maria skola till trivialskola. Maria skola bildade 1879 tillsammans med södra avdelningen av Stockholms gymnasium vid S:t Paulsgatan 13 ett läroverk under namnet Stockholms högre allmänna å latinlinjen fullständiga läroverk å Södermalm/Högre latinläroverket å Södermalm. Efter att även reallinjen införts i samband med den nya byggnaden 1891 fick skolan namnet Högre allmänna läroverket å Södermalm som 1939 ändrades till Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm. Skolan blev en samskola 1961, kommunaliserades 1966, fick namnet Södra Latin 1967 och 1971 Södra Latins gymnasium. Studentexamen gavs från 1879 till 1968 och realexamen från 1907 till 1964. |
Högbergsgatan 42 i hörnet av Skaraborgsgatan norrut |
Högbergsgatan 44 i hörnet av Kvarngatan 44 |
Samma hörn 1906 | Från Kvarngatan ned till Högbergs gatan | Högbergsgatan 54 västerut vid Björngårdsgatan | Högbergsgatan 54 österut från Björngårdsgatan |
|
Nürnbergsbryggeriet. Högbergsgatan 43 i hörnet av Swedenborgsgatan. Från NV |
|
Högbergsgatan fortsätter västerut efter Björngårdsgatan. Här sträckte sig Nürnbergsbryggeriet längs den vänstra sidan |
På höger sida ligger Björngårdsskolan |
Högbergsgatan 51 (nu 85), f d Petterssons/Bergqvists Bageri |
Högbergsgatan 85 (tid 51) nära korsningen med Timmermansgatan |
Högbergsgatan 53 österut från hörnet av Timmermansgatan |
Högbergsgatan 53 t h österut från hörnet av Timmermansgatan |
Högbergsgatan / Timmermansgatan |
Högbergsgatan 55-57 västerut, nuv 89-91 |
Högbergsgatan 55 (med pelare) österut, nuv 89 |
Högbergsgatan 56a i hörnet av Björngårdsgatan, innan nya Björngårdsskolan byggdes |
Högbergsgatan 60a och 58b österut | Högbergsgatan 58 från gårdssidan | Akvareller av Josabeth Sjöberg. Utsikt från hennes bostad på Högbergsgatan 60. Sommar 1850-talet. | Samma motiv på vintern |
Från väster. Högbergs- gatan 70-72 i bakgrunden. |
Från SV. Högbergs- gatan 70-72 i bakgrunden. Gården till Bengt Ekenhjelmsgatan 16. Huset i norr Högbergsgatan 70. |
Josabeth Fredrica Paulina Sjöberg, född 30 juni 1812 på Södermalm i Stockholm, död på Grubbens gärde, eller Allmänna försörjningsinrättningen på Kungsholmen, 29 december 1882, var en kvinna i 1800-talets Stockholm som framför allt är känd för de målningar hon gjorde av sina tolv hem på Södermalm.
Josabeth Sjöberg levde hela sitt vuxna liv på Södermalm i Stockholm. Hon försörjde sig på att färglägga tryckta illustrationer till böcker och tidskrifter och genom att ge lektioner i gitarr, möjligen gav hon även pianolektioner. Några arv från och med det sena 1850-talet innebar även att hon kunde leva ett tämligen tryggt liv, om än mycket enkelt. Hon bodde på tolv olika ställen på Södermalm och har skildrat varje hem, några enbart med interiörer, andra med utsikter och vyer. Akvarellmålningarna, som alla är färglagda teckningar, är mycket detaljrika och utgör en viktig källa till 1800-talets Stockholm. Utöver serien med sina tolv hem målade Sjöberg bland annat en serie med kyrkointeriörer och en med ålderdomshem för kvinnor. Efter Sjöbergs död ärvdes akvarellerna av en son till en av hennes ungdomsvänner. De stannade i familjen fram till 1936 då Stadsmuséet i Stockholm förvärvade alla utom en, den interiörbild som visar den första bostaden och i vilken Albert Rydell, mannen som ärvde Josabeth Sjöberg, står avbildad som barn. |