Högbergsgatan väster om Götgatan

Till Högbergsgatan öster om Götgatan

Västerut från Götgatan till Björngårdsgatan

karta1899tillbjgmin.jpg

Ur Stockholms gatunamn

Högbergsgatan (Höghe bärgz gathan 1647, Högh bärgz gathan 1649) var ursprungligen ett terrängbeskrivande namn.

Katarina kyrka har gett anledning till namnet Sankta Katarina gata (S:tc Catharinae gata 1664, Sancta Catarina gathan 1670, St. Chatarina gathan 1739-50). Senare delas gatan upp i Maria Högbergsgata och Katarina Högbergsgata (1820). År 1919 fastställdes den nuvarande namnformen Högbergsgatan.


hgbg38min.jpg
Högbergsgatan 38 i hörnet av Götgatan norrut
hgbg38_2020min.jpg Högbergsgatan 38 i hörnet av Götgatan österut mot fortsättning på Högbergsgatan öster om Götgatan hgbg37lychouskaskmin.jpg
Högbergsgatan 37, Lychouska skolan.
Lychouska skolan var en privat skola som fanns i Stockholm mellan 1857 och 1939.
Sophie Lychou (1812-1878), änka efter bryggare Gustav Lychou, grundade skolan 1857. Hon började med att undervisa ett par elever i sin bostad på Götgatan i Stockholm. Antalet elever ökade snabbt och undervisningen hölls på flera olika adresser på Södermalm innan den 1908 kunde inrymmas i ett eget skolhus vid nuvarande Högbergsgatan 51 (då 37).

hgbg39nuv63_65min.jpg
Högbergsgatan 39.
Från SV, Björngårdsgatan

hgbg39nuv63_65_2020min.jpg Högbergsgatan 39. Nuv 63-65. Längst bort Björngårdsgatan

hgbg37lychouskaskolanmin.jpg Lychouska skolan
Även pojkar togs emot för att de sedan skulle kunna gå på allmänt läroverk. Skolan erhöll år 1911 så kallad normalskolekompetens, vilket bland annat gav flickorna rätt att efteråt studera vidare vid vissa högre lärosäten och även möjlighet till en del statliga tjänster. Hösten 1912 öppnades en kindergarten (förskola). Lychouska skolan var en av Stockholms största privata flickskolor i mitten av 1920-talet med omkring 560 elever. Lychouska skolan upphörde 1939 när den kommunaliserades till Södermalms kommunala flickskola tillsammans med privatskolorna Anna Schuldheis skola och Södermalms högre läroanstalt för flickor.

Josephinahemmet

Samma år, 1873, som drottning Josephine grundade Konung Oscar I:s Minne på Björngårdsgatan 23 hade hon inrättat en annan stiftelse i dess omedelbara närhet i samma kvarter på hörnet till Högbergsgatan. Det tjänade ett rent katolskt ändamål som pensionärshem för enbart katoliker, både män och kvinnor. I december 1953 kunde hemmet flytta in i en ny byggnad på platsen för den gamla.

Josephinahemmet grundades av änkedrottning Josephina av Sverige och Norge år 1873. Hemmet var avsett för äldre katolska trosbekännare och då särskilt för fattiga katoliker. Josephinahemmet, som alltsedan sina första år varit beläget vid Björngårdsgatan på Södermalm i Stockholm flyttade 1988 till Blackeberg i Bromma i västra Stockholm, där övertogs en fastighet, som tidigare inrymt ett ålderdomshem tillhörande Frimurarorden.



hgbg67_2020min.jpg

Högbergsgatan 67, 2020. Tidigare nr 41. Mittemot ligger Björn-
gårdsgatan 14, Nürnbergshuset



josephinahemmetmin.jpg
Högbergsgatan 67. Samma byggnad som förra bilden. Den tillkom 1952 och var Josephina-
hemmets nya hus där det gamla legat i anslutning till Oscars Minne, som syns i bakgrunden.



hgbg67josephinahemmet1938min.jpg

Josephinahemmet 1938, Högbergsgatan 41 (nu 67)

Änkedrottning Josephina lade med sina egna medel grunden till två institutioner för äldre. Dessa var Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne och Josephinahemmet, båda i Stockholm. De boende i de båda hemmen rekryterades dock från helt olika sociala förhållanden.

Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne är ett äldreboende i Bagarmossen, tidigare Björngårdsgatan 23, som grundades 1876 av drottning Josephina. Stiftelsen startades för att ge mindre bemedlade och bildade damer ett gott och fridfullt hem. Oscar I:s Minne var avsett för så kallade pauvres honteux (fattiga som har sett bättre dagar) och de boende behövde inte vara katolska trosbekännare. Josephinahemmet däremot vände sig till de verkligt fattiga och endast katoliker kunde enligt stadgarna komma ifråga.

Den katolska församlingen i Stockholm bestod dels av anställda vid de utländska legationerna i Stockholm, dels av invandrade tyska och franska hantverkare. Sedan Gustav III:s tid var det tillåtet för invandrare att behålla sin katolska tro i Sverige. De invandrade hantverkarna var ofta fattiga. Eftersom systrarna var sjukvårdsutbildade, började de även besöka sjuka församlingsmedlemmar och hjälpa dem, om tiden tillät. En av systrarna, Valeria, kom att göra tjänst på slottet som hjälp åt drottning Josephinas kammarfru, som var sjuk. På det sättet kom systrarna att få kontakt med drottning Josephina.

hgbg41bjg21min.jpg Josephinahemmet. Högbergsgatan 41 (nu 67) från NV. Björngårdsgatan 21 till höger

josephinahemmet1899.jpg


katolskakyrkanmin.jpg
Katolska Kyrkan vid nuv Medborgarplatsen
Systrarna planerade nu även att inrätta ett hem för gamla och sjuka församlingsmedlemmar. Biskopen gav sitt godkännande och man startade en insamling. Den gav ett resultat över förväntan, kanske därför att drottning Josephina stod som första namn på listan. Drottningen var katolik och hade tillåtits behålla sin tro, när hon genom sitt giftermål med den svenske kronprinsen Oskar kom att tillhöra det svenska hovet.

Verksamheten började nu i ett hus på Björngårdsgatan på Södermalm. Strax före drottning Josephinas död ordnades så att hemmet blev en stiftelse. Stiftelsen Josephinahemmet verkade på Södermalm i många år. Man hyrde lokaler för verksamheten i ett gammalt hus.

Så småningom fick man tillfälle att köpa huset och byggde efter en tid ett nytt stort hus på samma tomt. Det nya huset låg vid korsningen av Högbergsgatan och Björngårdsgatan. Där kunde man hyra ut en del lägenheter till utomstående och fick därigenom inkomster som kunde användas i verksamheten.




sodralatinmurenmotostermin.jpg
Österut. Muren på Högbergs-
gatan 42-44 upp mot Södra Latin mellan Kvarngatan och Skaraborgsgatan, som viker in till vänster längs bort i bilden.



sodralatinmurenmotvastermin.jpg

Här västerut mot Kvarngatan
Muren uppstod efter utfyllnad med schaktmassor från byggandet av Södra Latin.

Mera om Södra Latin
och Skaraborgsgatan

Södra Latin

År 1654 utnämndes den första rektorn på föregångaren Södermalms pedagogia av Uppsalas ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus. Den delades 1660 i två skolor, Katarina skola och Maria skola. 1820 upphöjdes Maria skola till trivialskola. Maria skola bildade 1879 tillsammans med södra avdelningen av Stockholms gymnasium vid S:t Paulsgatan 13 ett läroverk under namnet Stockholms högre allmänna å latinlinjen fullständiga läroverk å Södermalm/Högre latinläroverket å Södermalm. Efter att även reallinjen införts i samband med den nya byggnaden 1891 fick skolan namnet Högre allmänna läroverket å Södermalm som 1939 ändrades till Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm. Skolan blev en samskola 1961, kommunaliserades 1966, fick namnet Södra Latin 1967 och 1971 Södra Latins gymnasium. Studentexamen gavs från 1879 till 1968 och realexamen från 1907 till 1964.

hornetskarabgmin.jpg
Högbergsgatan 42 i hörnet av Skaraborgsgatan norrut
hogbergsg44kvarng44min.jpg
Högbergsgatan 44 i hörnet av Kvarngatan 44
hgbg44_1906min.jpg Samma hörn 1906 hgbgfrkvarngmin.jpg Från Kvarngatan ned till Högbergs gatan hgbg54min.jpg Högbergsgatan 54 västerut vid Björngårdsgatan hgbg54osterutmin.jpg Högbergsgatan 54 österut från Björngårdsgatan

Västerut från Björngårdsgatan till Timmermansgatan

karta1899tilltimmermgmin.jpg



abstockholmsbryggeriermin.jpg Nürnbergsbryggeriet. Högbergsgatan 43 i hörnet av Swedenborgsgatan. Från NV
Västerut från Timmermansgatan

karta1899vomtimmermansgmin.jpg


hornethogbgbjorngmin.jpg
Högbergsgatan fortsätter västerut efter Björngårdsgatan. Här sträckte sig Nürnbergsbryggeriet längs den vänstra sidan
bjorngardsskolan1909min.jpg
På höger sida ligger Björngårdsskolan
hgbg51_rivn1934min.jpg Högbergsgatan 51 (nu 85), f d Petterssons/Bergqvists Bageri hgbg85_2020min.jpg
Högbergsgatan 85 (tid 51) nära korsningen med Timmermansgatan
hgbgfrtimmermgmin.jpg Högbergsgatan 53 österut från hörnet av Timmermansgatan

hgbgfrtimmermgosterutmin.jpg
Högbergsgatan 53 t h österut från hörnet av Timmermansgatan
hornethgbgotimmermgmin.jpg
Högbergsgatan / Timmermansgatan
hgbg55_57vasterutnuv89_91min.jpg Högbergsgatan 55-57 västerut, nuv 89-91 hgbg89min.jpg
Högbergsgatan 55 (med pelare) österut, nuv 89
hgbg56amin.jpg Högbergsgatan 56a i hörnet av Björngårdsgatan, innan nya Björngårdsskolan byggdes

hgbg60a58bmin.JPG Högbergsgatan 60a och 58b österut hgbg58bnuv64min.jpg Högbergsgatan 58 från gårdssidan josabethsjoberg_frhgbg60_1850tal_sommarmin.jpg Akvareller av Josabeth Sjöberg. Utsikt från hennes bostad på Högbergsgatan 60. Sommar 1850-talet. josabethsjoberg_frhgbg60_1850tal_vintermin.jpg Samma motiv på vintern

hgbg70_72min.jpg
Från väster. Högbergs-
gatan 70-72 i bakgrunden.

hgbg70ibakgrmin.jpg
Från väster. Högbergs-
gatan 70 i bakgrunden.

hgbg72_70min.jpg
Från SV. Högbergs-
gatan 70-72 i bakgrunden.

bengtekehjg16 husetinorrhgbg70min.jpg Gården till Bengt Ekenhjelmsgatan 16. Huset i norr Högbergsgatan 70.

Josabeth Fredrica Paulina Sjöberg, född 30 juni 1812 på Södermalm i Stockholm, död på Grubbens gärde, eller Allmänna försörjningsinrättningen på Kungsholmen, 29 december 1882, var en kvinna i 1800-talets Stockholm som framför allt är känd för de målningar hon gjorde av sina tolv hem på Södermalm.

Josabeth Sjöberg levde hela sitt vuxna liv på Södermalm i Stockholm. Hon försörjde sig på att färglägga tryckta illustrationer till böcker och tidskrifter och genom att ge lektioner i gitarr, möjligen gav hon även pianolektioner. Några arv från och med det sena 1850-talet innebar även att hon kunde leva ett tämligen tryggt liv, om än mycket enkelt. Hon bodde på tolv olika ställen på Södermalm och har skildrat varje hem, några enbart med interiörer, andra med utsikter och vyer.

Akvarellmålningarna, som alla är färglagda teckningar, är mycket detaljrika och utgör en viktig källa till 1800-talets Stockholm. Utöver serien med sina tolv hem målade Sjöberg bland annat en serie med kyrkointeriörer och en med ålderdomshem för kvinnor. Efter Sjöbergs död ärvdes akvarellerna av en son till en av hennes ungdomsvänner. De stannade i familjen fram till 1936 då Stadsmuséet i Stockholm förvärvade alla utom en, den interiörbild som visar den första bostaden och i vilken Albert Rydell, mannen som ärvde Josabeth Sjöberg, står avbildad som barn.