Ragvaldsgatan är en återvändsgata som sträcker sig från Maria Magdalena kyrka i norr över Sankt Paulsgatan till Södra latins skolgård i söder. Ragvaldsgatan fick sitt nuvarande namn 1857.

Namnet härrör troligen från Ragvald Larsson, som 1635 var brandkårens rotemästare i trakten. I Holms tomtbok från 1679 kallas hela sträckningen söder om Hornsgatan för Återwändz gattan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns Rafwalds eller Pwste gr för avsnittet norr om Sankt Paulsgatan och Återwändsgr söder därom. Bland intressanta byggnader vid Ragvaldsgatan märks Monteliushuset beläget i hörnet med Sankt Paulsgatan. Det uppfördes 1664 för kaplanen i Storkyrkan Johannes Petri Kellingius.

Ursprungligen sträckte sig Ragvaldsgatan mot norr ända fram till Riddarfjärden. I samband med sänkningen och breddningen av Hornsgatan kring sekelskiftet 1900 bröts denna kontakt och Ragvaldsgatan kom att bestå av en norra och en södra del. År 1946 ändrades namnet på delen norr om Hornsgatan till Pustegränd.

Ur Stockholms gatunamn

År 1946 blev Pustegränd namn på den del av dåvarande Ragvaldsgatan, som låg norr om Hornsgatan, och som bland Söderbor då vanligtvis gick under namnet Ragvaldsbacke (Ragwalds Backe 1800-1809). Genom namnändringen återupplivades ett av de namn, som tidigare varit knutna till gatan.

Pustegränd kan vara ett namn av samma karaktär som de närbelägna Besvärsgatan och Besvärsbacken (se Brännkyrkagatan). Namnet Pustegränd som är belagt i Holms tomtbok 1679 (Puste gränden), är emellertid inte det tidigast kända namnet på den branta gatan mellan stranden och Hornsgatan; det synes i stället ha varit Ragvaldsgatan (Ragwaldzgatun 1670).

Enligt Holms tomtbok 1679 låg i kvarteret Lappskon vid Pustegränden "Sal Rauadz [d. v. s. Ragvalds] gårdh". Utan att anföra några bevis identifierar Wrangel honom med den Ragvald Kock som har gett upphov till namnet Kocksgatan. Hans identifiering har accepterats av senare författare, som behandlat stockholmska gatunamn. Wrangels identifiering måste betraktas såsom högst osäker. Sannolik är det den Ragvald Larsson som 1635 var rotemästare för brandvakten i denna trakt som har givit upphov till namnet. Hans änka omtalas 1641.

Vid sidan av namnet Ragvaldsgatan förekommer från och med 1670-talets slut namnet Pustegränden. På ritningarna i Holms tomtbok 1679 förekommer sålunda dels "Puste gränden" (se ovan), dels "Rawaldz eller Pwste Gränden". Under återstoden av 1600-talet och under 1700-talet omtalas gatan omväxlande såson Ragvaldsgränd, Pustegränden, Ragvaldsgränd eller Puste backen eller Ragvaldsbacke.

Innan de nuvarande byggnaderna uppfördes 1878 låg enligt brandförsäkringar äldre hus från 1700-talet och 1800-talets första halva på tomten. Under 1800-talet ägdes de av tre kakelugnsmakare, Johan Wallander, A. J. Sandgren och J. G. Dahlgren. Mot gatan fanns inkörsportar, ett stenhus i två våningar mot söder samt ett två vånings timmerhus mot norr. På gården stod flera gårdshus.

År 1878 lät snickaren J. Andersson uppföra det nuvarande gat- och gårdshuset på sin tomt vid Ragvaldsgatan. I bygglovet ansökte han om att få uppföra ett tre våningar högt stenhus med inredd vind samt ett tvåvånigt gårdshus med magasin i bottenvåningen, snickarverkstad på den andra våningen samt rum på vinden.

I portgången var husets två entréer placerade, varav den södra gick till byggnadens trapphus. I bottenvåningen fanns en lokal med utgång mot gatan. Rummen var inredda med runda och rektangulära kakelugnar och köken hade spis.

Vykort med samma moriv som ovan

Ragvaldsgatan norrut från Hornsgatan, numera Pustegränd

Denna gång var det en privat värd, en bostadsrättsförening, som Stockholm konst och Södermalms stadsdelsförvaltning samarbetar med. Väggen, som ligger nära Södra Latin, vetter mot Kvarngatsparken och ligger lite undanskymd.

Stadsdelsförvaltningen har rustat upp parken, träd har tagits bort för att ge mer luft och ljus och öka tryggheten. Belysningen har flyttats så att den lyser upp parken bättre. Gungor och parksoffor har bytts ut, och nya växter kommer att planteras.

Motivvalet var inte alldeles enkelt, eftersom ytan att måla på utgjordes av nederdelen på två fasader och ett träplank däremellan. Amara Por Dios valde bort figurer och ansikten för att framhäva helheten och har gjort ett organiskt mönster där växtrankor slingrar och blommor knoppas.