namn.jpg
Se även Pustegränd

karta1899hela.jpg Wikipedia

Ragvaldsgatan är en återvändsgata som sträcker sig från Maria Magdalena kyrka i norr över Sankt Paulsgatan till Södra latins skolgård i söder. Ragvaldsgatan fick sitt nuvarande namn 1857.

Namnet härrör troligen från Ragvald Larsson, som 1635 var brandkårens rotemästare i trakten. I Holms tomtbok från 1679 kallas hela sträckningen söder om Hornsgatan för Återwändz gattan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns Rafwalds eller Pwste gr för avsnittet norr om Sankt Paulsgatan och Återwändsgr söder därom. Bland intressanta byggnader vid Ragvaldsgatan märks Monteliushuset beläget i hörnet med Sankt Paulsgatan. Det uppfördes 1664 för kaplanen i Storkyrkan Johannes Petri Kellingius.

Ursprungligen sträckte sig Ragvaldsgatan mot norr ända fram till Riddarfjärden. I samband med sänkningen och breddningen av Hornsgatan kring sekelskiftet 1900 bröts denna kontakt och Ragvaldsgatan kom att bestå av en norra och en södra del. År 1946 ändrades namnet på delen norr om Hornsgatan till Pustegränd.

Ur Stockholms gatunamn

År 1946 blev Pustegränd namn på den del av dåvarande Ragvaldsgatan, som låg norr om Hornsgatan, och som bland Söderbor då vanligtvis gick under namnet Ragvaldsbacke (Ragwalds Backe 1800-1809). Genom namnändringen återupplivades ett av de namn, som tidigare varit knutna till gatan.

Pustegränd kan vara ett namn av samma karaktär som de närbelägna Besvärsgatan och Besvärsbacken (se Brännkyrkagatan). Namnet Pustegränd som är belagt i Holms tomtbok 1679 (Puste gränden), är emellertid inte det tidigast kända namnet på den branta gatan mellan stranden och Hornsgatan; det synes i stället ha varit Ragvaldsgatan (Ragwaldzgatun 1670).

Enligt Holms tomtbok 1679 låg i kvarteret Lappskon vid Pustegränden "Sal Rauadz [d. v. s. Ragvalds] gårdh". Utan att anföra några bevis identifierar Wrangel honom med den Ragvald Kock som har gett upphov till namnet Kocksgatan. Hans identifiering har accepterats av senare författare, som behandlat stockholmska gatunamn. Wrangels identifiering måste betraktas såsom högst osäker. Sannolik är det den Ragvald Larsson som 1635 var rotemästare för brandvakten i denna trakt som har givit upphov till namnet. Hans änka omtalas 1641.

Vid sidan av namnet Ragvaldsgatan förekommer från och med 1670-talets slut namnet Pustegränden. På ritningarna i Holms tomtbok 1679 förekommer sålunda dels "Puste gränden" (se ovan), dels "Rawaldz eller Pwste Gränden". Under återstoden av 1600-talet och under 1700-talet omtalas gatan omväxlande såson Ragvaldsgränd, Pustegränden, Ragvaldsgränd eller Puste backen eller Ragvaldsbacke.


Att namnen Ragvaldsgatan/gränd/backe och Pustegränden/backen på 1670-talet avsåg endast gatusträckningen norr om Hornsgatan framgår av Holms tomtbok. Senare kom de att gälla även den del, som låg mellan Hornsgatan och Sankt Paulsgatan; så är fallet på Tillaeus' karta 1733, som för gatan mellan stranden och Sankt Paulsgatan har namnuppgiften "Rafwalds eller Pustegr[änden]".

Efter 1800-talets mitt tycks namnet Pustegränden försvinna till förmån för Ragvaldsgatan, som nu också kommer att bli namn på gatan söder om Sankt Paulsgatan. De trappor son leder ner från Hornsgatan har vanligtvis gått under namnet Ragvaldstrappor eller Ragvaldstrapporna.

kartapustegr1731.jpg

På Tillaeus' karta 1733 markeras en brygga ut i fjärden vid Pustegrändens mynning. År 1690 klagar man över at "Broon i Rafwaldz gränden ... alldeles är nedersiunken" och begär därför "en Ny brygga". Sju år senar konstateras, att "Pustebacken eller Rawallz grend är nedre widh Siön med en broo bebygd". Bryggan kom att kallas Ragvalds bro (1802-03). Namnet som var i bruk åtminstone in på 1930-talet kom efter hand at användas om trakten närmast kring den plats där bryggan legat.



rgvg19th_1900min.jpg Ragvaldsgatan 19 år 1900 närmast till höger. Norrut mot S:t Paulsgatan
Ragvaldsgatan 19

Innan de nuvarande byggnaderna uppfördes 1878 låg enligt brandförsäkringar äldre hus från 1700-talet och 1800-talets första halva på tomten. Under 1800-talet ägdes de av tre kakelugnsmakare, Johan Wallander, A. J. Sandgren och J. G. Dahlgren. Mot gatan fanns inkörsportar, ett stenhus i två våningar mot söder samt ett två vånings timmerhus mot norr. På gården stod flera gårdshus.

År 1878 lät snickaren J. Andersson uppföra det nuvarande gat- och gårdshuset på sin tomt vid Ragvaldsgatan. I bygglovet ansökte han om att få uppföra ett tre våningar högt stenhus med inredd vind samt ett tvåvånigt gårdshus med magasin i bottenvåningen, snickarverkstad på den andra våningen samt rum på vinden.

I portgången var husets två entréer placerade, varav den södra gick till byggnadens trapphus. I bottenvåningen fanns en lokal med utgång mot gatan. Rummen var inredda med runda och rektangulära kakelugnar och köken hade spis.

rgvgmonteliushusetmin.jpg Monteliushuset och Ragvaldsgatan rakt fram mot Södra Latin År 1927 lät ägaren Otto Abrahamson bygga om fastigheten och riva flera av de mindre gårdshusen. I bottenvåningen inreddes flera salubodar mot gatan med stora fönsteröppningar. I den andra och tredje våningen delades de större lägenheterna upp till mindre som inreddes med ekgolv, fot- och fönsterpaneler samt tapeter. Badrummen fick badkar, tvättställ och vattenklosett. rgvg19_2020min.jpg Ragvaldsgatan 19 till vänster. Södra Latin rakt fram. 2020. Nr 16-18 till höger

rgvg21_1904min.jpg Ragvaldsgatan 21 år 1904. Södra Latin i bakgrunden. rgvg21sodralatinmin.jpg Samma hus söderifrån. Södra Latins grindar. Nr 19 längs till vänster rgvg18konstmin.jpg Ragvaldsgatan 18

rgvg18konst_2min.jpg Ragvaldsgatan 18

rgvgmariakyrkogardnorrutmin.jpg Ragvaldsgatan 8 vid Maria kyrkogård. Norrut. Sista huset före Hornsgatan

rgvgvykortmin.jpg Vykort med samma moriv som ovan

rgvghornsgmin.jpg Ragvaldsgatan 8 sett från Hornsgatan

rgvgnorrutmin.jpg Ragvaldsgatan norrut från Hornsgatan, numera Pustegränd

En gavelvägg på Ragvaldsgatan 18A på Södermalm blev det tredje muralprojektet under året för Stockholm konst. Amara Por Dios (f. 1988) gav ytan färg och mönster med association till växtlighet.

Denna gång var det en privat värd, en bostadsrättsförening, som Stockholm konst och Södermalms stadsdelsförvaltning samarbetar med. Väggen, som ligger nära Södra Latin, vetter mot Kvarngatsparken och ligger lite undanskymd.

Stadsdelsförvaltningen har rustat upp parken, träd har tagits bort för att ge mer luft och ljus och öka tryggheten. Belysningen har flyttats så att den lyser upp parken bättre. Gungor och parksoffor har bytts ut, och nya växter kommer att planteras.

Motivvalet var inte alldeles enkelt, eftersom ytan att måla på utgjordes av nederdelen på två fasader och ett träplank däremellan. Amara Por Dios valde bort figurer och ansikten för att framhäva helheten och har gjort ett organiskt mönster där växtrankor slingrar och blommor knoppas.

Södra latin
vid vars norra grindar Ragvaldsgatan slutar


Södra latins stora nybygge på berget invigdes 1891 och rektorn Säd kunde i sin resumé för första läsåret konstatera: "Skolan njuter förmånen av frisk luft direkt från landsbygden" och det var ju inte att undra på eftersom, också enligt rektorn, "altanen ligger i nivå med Maria kyrkas tornspets, betydligt högre än Katarinahissen, men endast vid nedre delen av Katarina kyrkas kupol".
sodralatinbaksidamin.jpg

sodralatinframsida1min.jpg Själva skolhuset står på en bergsklack, men gårdsplanen på södra sidan åstadkoms genom utfyllning med den bortsprängda stenen från skolhusets källarvåning. Resultatet av detta arrangemang blev en anskrämligt hög stenmur mot sodralatinsgymnasiummin.jpg Högbergsgatan, lika hög som huset mittemot, där också hyresgästerna blev mycket besvikna när den pittoreska utsikten över kåkar och trädgårdstäppor byttes i en dyster stenmur. Även om skolan har ett soligt och sodralatinframsida2min.jpg
hälsosamt läge så är huset arkitektoniskt sett ingen skönhet; bara detta att exakt samma byggnad kunde placeras som realläroverk vid Roslagsgatan på norr och som latinläroverk på krönet av Söderbergen visar hur litet man vid den tiden tog hänsyn till de lokala förhållandena vid ett bygge.

Den skola som flyttade in i huset var inte ny, men inte heller särskilt anrik om man undantar en beståndsdel i den, den gamla Maria trivialskola eller Maria högre lärdomsskola, som den också kallades. Den hade anor från 1600-talet och Anders Fryxell hade varit rektor.