Öbergska gården ligger i kvarteret Spännramen vid Torkel Knutssonsgatan 9-11 på Södermalm i Stockholm. Gården består idag av två byggnader, själva gården och ett före detta kopparslageri. Husen är en sista kvarvarande rest efter den Öbergska klädesfabriken som under 1800-talets första hälft var Stockholms största i sitt slag. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den har "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Byggnaden ägs och förvaltas av kommunägda AB Stadsholmen.

Carl Wilhelm Nordgren, Motiv från Södra Riddarholmshamnen 1840-tal.

Kopparslagarehuset

På en litografi av Johan Gustaf Ruckman från 1830-talet framgår den stora anläggningen med många byggnader och en rykande skorsten intill Mälarens vatten där livlig båttrafik pågår. Här syns även de båda kvarvarande byggnaderna, dels den större längan med brutet sadeltak i bakgrunden till vänster och dels det före detta stallet och vagnshuset något dolt bakom skorstenen.

På 1840-talet hade J. Öbergs Enka & Co 23 vävstolar och 109 anställda och företaget var det största i sitt slag i Stockholm. År 1844 såldes fabriken till industrimannen Salomon Ludvig Lamm som flyttade hit sin stearinljustillverkning från närbelägna Heleneborg. Hans son, Jacques Lamm, startade Ludwigsbergs verkstad på granntomten i väster där sedermera Münchenbryggeriet uppfördes.

På 1860-talet byggdes den Öbergska gården om till bostäder och 1877 förvärvades hela fastigheten, som då hette Skinnarviken mindre, av Stockholms stad. I kopparslagarhuset drevs under 1800-talets slut och till 1950-talets början P.J. Bergquists Kopparslageri.

En större upprustning och ombyggnad av båda husen utfördes 1973-1974. En av lägenheterna i kopparslagarhuset var avsedd för borgarrådet Hjalmar Mehr, som dock aldrig flyttade in. Ombyggnadsritningarna upprättades av Peter Celsing och Bengt H. Jonson som då hade gemensamt arkitektkontor. Det gamla kopparslagarhuset var i dåligt skick och saknade planlösning för bostäder. I gårdshuset skapade arkitekterna plats för moderna badrum och kök samtidigt som väsentliga delar av äldre inredning bevarades. I båda husen finns idag sammanlagt nio lägenheter och en lokal.

Malmqvistska gården 1904

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten på Torkel Knutssonsgatan 22 på Södermalm i Stockholm hade till ändamål "att lämna fattiga och värnlösa flickebarn kristlig undervisning och vård samt den uppfostran i övrigt, som är ägnad att bilda dem till nyttiga medlemmar af samhället".

Anstalten var uppkallad efter dess stiftare, dåvarande klockaren vid hovförsamlingen Jonas Petter Malmqvist (1806-89) och hans hustru, Johanna Malmqvist, född Lindberg (1805-83). I sitt hem på Torkel Knutssonsgatan hade de 1852, mot en ringa ersättning, mottagit några minderåriga flickor, som saknade nödig tillsyn och skötsel. År 1853 blev genom kolerans härjningar i huvudstaden flera hundra barn föräldralösa. Makarna Malmqvist anmodades då att åta sig vården av några bland dessa, så att det lilla hemmet vid årets slut hyste 21 barn. Huset på Torkel Knutssonsgatan 22 på Södermalm i Stockholm hade till ändamål "att lämna fattiga och värnlösa flickebarn kristlig undervisning och vård samt den uppfostran i övrigt, som är ägnad att bilda dem till nyttiga medlemmar af samhället".

Fasad mot Torkel Knutssonsgatan

År 1912 fanns på anstalten 56 flickor. I regel mottogs barnen i åldern 6-10 års ålder mot en årlig avgift; i vissa fall utan avgift. Stiftelsen gav barnen bostad, beklädnad, kost, undervisning, läkarvård m.m. och även fullständig utstyrsel, när de lämnade anstalten, vilket i regel skedde året sedan de blivit konfirmerade. Den bokliga undervisningen, fördelad på fyra klasser, omfattade i det närmaste folkskolans läroämnen; men, eftersom syftet var att utbilda dugliga och plikttrogna tjänarinnor, lades synnerlig vikt vid det praktiska arbetet. Barnen fick ägna sig åt alla inom ett ordnat hem förefallande göromål, såsom städning, skurning, tvätt, matlagning m.m.

Branden på Torkel Knutssonsgatan ägde rum den 10 juli 1906 i kvarteren kring Torkel Knutssonsgatan på Södermalm i Stockholm. Fem byggnader drabbades av branden, ett 40-tal familjer blev hemlösa och kung Oscar II besökte brandplatsen dagen därpå. Branden började på eftermiddagen den 10 juli 1906 i en hörnfastighet i kvarteret Mullvaden Första vid Torkel Knutssonsgatan 29. Byggnaden var under uppförande och branden spred sig snabb till grannhusen och grannkvartet Råttan. Klockan 15:20 larmades brandkåren av en privatperson.

"Tisdag 10 juli. Johannes, Katarina, Maria och Rådstugans stationer utryckte kl. 3.20 e.m. på anmälan af enskild person. Om eld Torkelknutssonsgatan 29. Wid framkomsten stod hela nämnda under inredning varande 5 våningars hus i full brand, hvarjemte genom hettan antändes vindarne till husen N. 16 A och B Torkelknutssonsgatan, N 9 Krukmakaregaten och N 49 Hornsgatan. Elden begränsades till nämnda egendomar och släcktes elden med 2 slangledningar från Sjöångsprutan St Erik, 7 ledningar från 3 ångsprutor och 8 från brandposter. Under arbetet erhöll befäl och manskap mindre skador.