Öster om Renstiernas Gata
Tjärhovsgatan (Tiärehåfhz gathun 1645), som tidigare sträckte sig längre öster ut, på Tillaeus' karta 1733 till Danvikstull, har efter hand »uppslukats» av Folkungagatan och når nu endast fram till Renstiernas Gata (från väster räknat). Den tidigare bussterminalen mellan Renstiernas Gata och Borgmästargatan fick 1968 namnet Tjärhovsplan.
Tjärhovsgatan har fått namn efter Tjärhovet (Stadzens Tiärhååff 1648, Tiärhåffwett 1650) som låg »nedanför berget åt Tegelviken» (Elers). Byggandet av denna anläggning hade börjat 1640. Tjärhov är en gammal benämning på »de förr under officiell kontroll stående lokaler, i vilka tjära, spec. för exportändamål, 'vräktes', d. v. s. befriades från de sista resterna av vattenhaltiga avsättningar (tjärpärman), varav en del härefter kokades till beck». Här magasinerades också den tjära som skulle exporteras. År 1646 omtalas »Tierebodherne» och 1650 »Tiährhåffzbyggian». Den del av Åsöberget nedanför vilken tjärhovet låg kallas 1671 »Tiäruhoffs berget». I tjärhovets omgivningar har tjärhovsdrängar, tjärhovsskrivare och tjärvräkare varit tomtägare.
År 1686 anhöll överståthållaren, att Kungl. Maj:t »i nåder skulle tillåta, ett Skeppshvarfs inrättande på Tjärhofvet». Man framhöll att Beckholmen lämpligen i stället kunde utnyttjas såsom tjärhov.