Nordvästra Katarina

Peter Myndes backe, Mariagränd, Klevgränd, Urvädersgränd, Hökens gata, Svartensgatan

---

Peter Myndes backe



Ur Stockholms gatunamn

Gatan har namn efter holländaren Peter Mynder (död 1698), som i början av 1690-talet här anlade ett tobaksspinneri. De av allt att döma äldsta beläggen för namnet Peter Myndes Backe finns i Henels Stockholmsbeskrivning från 1728 (Petter Mynders-Backe, Mynders Backe, Mynders-Backe).

År 1765 omtalas gatansåsom den »så kallad[e] Petter mynders backe». I Vägvisaren i Hufvudstaden (1844) sägs, att »Petter Myndesbacke ... är egentligen en fortsättning af Marieg[atan], hvilken den förenar med Stadsgården och St.Glasbruksg[atan]».

I en källa från 1649 talas om en tomt, som ligger mellan »Sanctae Mariae och Martae grender». En liknandeuppgift föreligger 1662, då ett hus säges ligga »emellan S:t Mariae och Martae gatun». Då »S:t Martae gatun» ärett äldre namn på nuvarande Mariagränden, visar dessa belägg, att den del av nuvarande PeterMyndes Backe som ligger öster om Götgatan haft samma namn som gatan väster därom; från omkring 1830hette den senare Mariagatan, men i äldre tid möter varierande namnformer: »Sanctae Mariae gathon» 1645,»Marie grändh» 1646 , »Sanctae Mariae gränden» 1648, »Mariae gatun» 1666, »S:ta Mariae gatu» 1669, »S:tMariae kyrkiogatun» 1674, »Stor[a] Marie gr[änden]» 1819. Det låter sig inte avgöras, hur länge de bådagatudelarna hade samma namn, men sannolikt har de haft det intill dess Peter Myndes Backe blev ett fastetablerat namn på den östra delen. I Holms tomtbok 1674 förekommer namnet »Stadzhus gatan», men dettycks vara en rent tillfällig namnbildning med anknytning till det nyuppförda stadshuset, nuvarandeStadsmuseet.

När Södergatan byggdes, delades Mariagatan i två från varandra skilda delar, av vilka den östra år 1937 räknadesin i Peter Myndes Backe, medan den västra fick behålla namnet Mariagatan intill dess det utgick 1955.

Götgatan 1, Peter Myndes Backe. Stadshuset

Stora Glasbruksgatan österut från Peter Myndes Backe. 1896

Tunnel under Södermalm. Glasbruksgatan 2-4, Peter Myndes Backe 3. Sammanbindningsbanan mellan Norra och Södra station. Den södra stadshusflygeln till höger. 1870.

Från CD-skivan Söder i våra hjärtan Norra Real

Nya Sjömanshemmet vid Peter Myndes Backe 3. 1891 Fd Sjömanshemmet är byggt under 1650-talet. Två tunnlar har byggts under huset, en järnvägstunnel byggdes under 1860-talet och en tunnelbanetunnel under 1950-talet.

Namnet Mariagränden fick vid namnrevisionen 1885 ersätta gatans dåvarande namn, som var Lilla Mariagränden.Detta senare namn (Lilla Maria gr[änd] 1733) hade med all säkerhet bildats i anslutning till det gamla namnet pånuvarande Peter Myndes Backe. Denna gata ledde tidigare fram till Maria kyrka och kallades bl. a. Mariagränden. Namnet Lilla Mariagränden hade i sin tur ersatt ett äldre namn. Gatan kallas nämligen1648 och 1649 »Sanctre Martre Gränd», 1662 »S:t Martre gatun» och 1674 »S:ta Märthre Gränd».

Även i detta fallär det med all säkerhet Mariagränden, som har gett anledning till namnet; man har associerat till Bibelns systerparMaria och Marta (Lukas 10: 38-42). Att det i själva verket var en annan Maria som har gett kyrkan och därmedockså indirekt gatan deras namn har tydligen inte utgjort något hinder. Kyrkans namn är ju Maria Magdalena.Tillägget Magdalena visar att det inte är Jesu moder som avses utan Maria från Magdala även kallad MariaMagdalena, en av många Mariagestalter i bibeln. Hon var närvarande vid korsfästelsen tillsammans med Jesumoder och ytterligare en Maria och hon hade botats av Jesus från besatthet.

Mariagränd 3. 1923

Namnet Klevgränd är belagt 1648 (Kleeff grenden, Kleffwegrenden). Förleden, som i fortsättningen uppträderi skiftande former (Klev-, Kleve-, Clev-, Cleve-), är ett terrängbetecknande ord. Detta framgårav en uppgift från 1645, enligt vilken »Johan Hanssons Höks gårdh wthi Södre Förstaden öffwan fohre Ryssegården på Berget widh Kleffuan belägin, är lång wedh bemelte Kleff eller grendh femtye alnar, breedh påwestersijdan ifrån Kleffwan och nor utföhr berget aderton alner ... ». Ordet klev, som här uppträder med dengenuina ändelsen -an i bestämd form (Kleffwan), betyder bl. a. 'brant avsats i ett berg, brant backe, brant väguppför ett berg'. Med hänsyn till formuleringen »bemelte Kleff eller grendh» är det väl snarast den sista av deanförda betydelserna som bör komma ifråga.

I varje fall sedan 1690-talet har gränden också kallats Ormsaltargränden (Ormsaltare gränden 1694). En uppgiftfrån 1696 bör sannolikt tolkas så att detta var en mera folklig, skämtsam benämning på gränden. Denna omtalasnämligen såsom »Klefwe- eller vulgo Ormsaltare gränden». Samma namn, »Ormsaltar gr[änden]», har Tillaeus på sinkarta 1733 medan Rüdling 1740 har »Ormsaltare- eller Cleve-Gränden». I en annons i Dagligt Allehanda 1777förekommer samma dubbelnamn: »Ormsaltare- eller Klewegränden». I Fredmans Epistel n:o 53 sjunger Bellmanom honom »Somnyss annamma/ Slangen och Pannan i Ormsaltargränd»/. Namnet Ormsaltargränd förekommer ännu under förstahälften av 1800-talet för att senare försvinna till förmån för Klevgränd.

Det har framställts olika förslag till tolkning av förleden Ormsaltare-, men med all säkerhet är det fråga omsamma ord som det i svenska dialekter förekommande ordet ormsaltare med betydelsen 'illmarig, listig människa'.Ordet är belagt i litteraturen sedan 1640-talet. En liknande ordbildning med samma nedsättande innebörd är det iäldre stockholmska förekommande krabbsaltare. Gränden hade uppenbarligen inte det bästa rykte. Nils Afzeliusciterar ett fingerat brev från 1773, som handlar om den nyöppnade operan och inledningspjäsen Thetis och Pelee;en åhörare säges där vara »närmare danad för en Muff-Dans i Ormsaltare-Gränd, än at åskåda Thetis Biläger».

Man kan kanske inte helt utesluta möjligheten, att valet av grändens »öknamn» haft något samband medkvartersnamnet Ormen, belagt 1650, och med det faktum att det bott saltmätare vid gränden; Lars Anderssonsaltmätares gårdstomt omtalas 1651.Östra delen av Klevgränd hette intill 1969 Lilla Glasbruksgatan.

Klevgränd 3. 1923

Klevgränd 3B. 1928

Klevgränd 3B, Klevgränd 6-8. Akvarell, Per Röding, 1884. Från öster.

Urvädersgränd (Urewäders grendhen, Urewärs grenden 1646) och kvarteret Urvädersklippan (Mindre och Större)(Uhrewärs Klippan, Uhrewädersklippan 1648, Uhrewäders klippa 1650) har fått sina namn efter en gårdsägare,Simon Urväder. År 1650 omtalas »Capteinens Simon uhrwäders gårdh» i kvarteret »Uhrewäders klippa». OmSimon Urväder finns i övrigt endast mycket knapphändiga uppgifter.

Mest känd i den stockholmska lokalhistorien har gatan blivit genom att Bellman under åren 1770-74 bodde iUrvädersgränd n:r 3. Detta 1700-talshus ägs sedan 1938 av Sällskapet Par Bricole och vårdas såsom ettminnesmärke över skalden.

Det har tidigare funnits ytterligare en Urvädersgränd i Stockholm, nuvarande Stenbastugränd i Gamla Stan.

Urvädersgränd 3, 1915. Bellmanshuset Sällskapet Par Bricole Bellmanshuset

Om en tomt på Fiskareberget heter det år 1646, att »then lille tompten ärnar Erlig och förståndig Johan Hansson höök med wäderquarn och en litten mölnare gårdh at bebyggia». Samma år omtalas»wedergwarnen som nu bygges». Efter mjölnaren, som på sedvanligt sätt med säkerhet har kallats Höken, fårHökens gränd (hökens grendh 1655) sitt nuvarande namn, Hökens gata, fastställt 1857. Det genuina uttalet avgatans namn har dock i mannaminne varit Hökensgatan.

Den kvarn som Johan Hansson Hök byggde kallades först »Höckens Kwarn» (1670), senare »Hökan» (Tillaeus1733). Berget där kvarnen stod omtalas 1674 såsom »Hökens Bergh» och 1697 såsom »Hökens gwarnberg».

Hökens gata 5, gårdsinteriör. I bakgrunden Hökens gata 6-8 Hökens gata 5, 1904 Mosebacke Torg 4 till vänster. Längst bort Hökens gata 11 och Mosebacke Torg 6 (hörnhuset). Till höger Södra Teatern, Hökens gata 13.

Tillaeus karta 1733 /TR> Hökens gata 1-7 i riktning mot Götgatan. Hökens gata 1-3 i riktning mot Götgatan, 1912-25 Svartensgatan Wikipedia Gatans äldsta dokumenterade namn är Fiskaregatan (1646). På Carl Björlings Karta Öfver S:ta Catharina församling år 1674 heter den Svartens eller Fiskaregatan och slutar i höjd med Mosebacke torg. På Petrus Tillaeus Stockholmskarta från 1733 kallas gatan Swartens gr(änd). Från 1840-talet används namnformen Svartens gatan och 1857 fick gatan sitt nuvarande namn. Ursprunget till namnet är inte helt klarlagt men kan möjligtvis komma från den kyrkobetjänt i Katarina kyrka Johan Andersson Schwart som dog 1674. Dagens Fiskargatan går parallellt med Svartensgatan ett kvarter norrut. Svartensgatan Stahre m fl : Stockholms gatunamn Gatans äldsta kända namn har varit Fiskargatan, belagt 1646. Från 1671 är namnet Svartens Gränd säkert styrkt. På Tillaeus' karta 1733 "Swartens gr[änd]". Namnformen Swartens gatan förekommer från och med 1840-talet. År 1857 fastställs namnformen Swartens gata. Det är uppenbart, att Svarten är ett till namn med bestämd artikel, Svart-Svarten på samma sätt som Hök-Höken. Det torde inte vara möjligt att med någon säkerhet utpeka den man med tillnamnet Svart, som gett anledning till gatunamnet. Wrangel anser det möjligt, att "namnet kommer från Johan Andersson Schwart, som var 'kyrkobetjänt' i Katarina kyrka och afled 1674. Han ägde en gård vid Gamla Tullportsgatan (Östgötagatan), som ju bildade hörn med Svartens gata". Det har funnits ytterligare en Svartens gränd i Katarina. Norr om kvarteret Sandbacken Mindre låg en kvarn, som 1667 omtalas såsom "Swart Hindrichs qwarn". Den finns avritad i Holms tomtbok 1671 med den förklarande texten "Svart Hindriks quarn Inginieuren Holm kiöpt". Samma år omnämns den såsom "Swarttzen Quarn". En nu försvunnen gata inom området bar namnet Svartens gränd och Svart Henriks kvarngränd