Karta 1640 193kB

Södermalms gatunät är ännu oreglerat med undantag av Horns- och Götgatorna. Regleringsarbetet på södra malmen kom i gång först 1641-42.

Redan med Götgatans räta sträckning besegrar det symmetriska tänkandet den känsliga del av stadslandskapet, som är vattnen. Fatburssjöns södra del förvandlas till sankmark genom sjösänkning, så att Götgatan kan dras rakt ned mot Skanstull.

Göta landsväg som var Stockholms enda landsväg mot kontinenten under hela medeltiden och gick i Götgatan gjorde tidigare en sväng runt Fatburssjöns östra strand. När Södra stationsområdets bostäder färdigställs 1992, är Fatbursparken det enda minnet av den helt försvinnande insjö, som fanns på Södermalm på 1800-talet.

Bergen är däremot svåra att betvinga. Strax öster om bebyggelsen reser sig stadens galge på berget mellan nuvarande Tjärhovs- och Fjällgatorna. Ännu en liten bit mot öster ankrar tre små skepp i Tegelviken, där stora finlandsfärjor idag anlöper staden. De hämtar beck och tjära i det stora Tjärhovet som är markerat med en rödbrunt ifylld rektangel. Vid Hammarby sjös utlopp i Saltsjön syns Danvikens hospital med sin kvarn.

Den spikraka Götgatan knyter an till Göta landsväg, som sedan forna tider letar sig ut över näset mellan Hammaby sjö och Mälaren, där Hammarbyslussen nu befinner sig. Här är Grinds tegelbruk tydligt markerat. Längre mot väster ror två personer utanför Horns tegelbruk. Viktiga anläggningar nu, när mängder av tegel behövs för den snabbt växande 1600-talsstaden. Männen verkar vara på väg från de tre Årsta holmarna. De passerar just mynningen till det på kartan markerade långa vattensystem som avvattnar Fatburssjön. I dess gamla utlopp söder om pensionärshotellet Filen är än idag markerna alltid översvämmade om hösten.

Karta 1674 (Katarina församling) 1345kB

Genom att sätta ihop de gamla tomtritningarna kan man i efterhand konstruera mycket exakta kartor. En sådan i guldbruna toner utförd rekonstruktion efter stadsingenjören Johan Holms tomtbok från 1674 lanserades på 1800-talet av gamle rektorn vid Catharina allmänna läroverk, Carl Björling. Han inskränker sig till dåvarande Katarina församling.

Bergens alla väderkvarna mal säd med hjälp av vindarnas kuntinuerliga energikällor.

I norr ligger Rondellen, vars vallgrav förvandlats till Järngraven, vars mitt en liten kanal löper. Hit flyttades Järnvågen 1662 efter att tidigare befunnit sig invid nuvarande Järntorget. Här omlastades järn från Mälardalen och Bergslagen, kontrollerades och vägdes noga innan det fördes ut för export.

I kartans nordvästra hörn antyds den äldsta slussen, vars maskineri öppnades för första gången 1642.

I det sydvästra hörnet på näset vid Skanstull befinner sig Stockholms södra tull sedan 1660. Här ligger också tegelbruket med sina vattenfyllda lergravar i Grinds hage.

Karta 1702 860kB

Vad som utmärker den här sällsynta stockholmskartan, förfärdigad av skalden, matematikern och amiralen Werner von Rosenfeldt, är de många sirligt utformade, symmetriskt sköna trädgårdarna.

Werner von Rosenfeldt var det svenska sjökarteverkets grundläggare. Även om kartan togs fram med hans stöd, så var det Anders Wijkman som gjorde själva kopparsticket, vilket i sin tur är snarlikt en handritad karta från 1701 av Anders Andersin.

Karta 1731 757kB (Liljeroth, Stockholm, Allhems Förlag, 1965)

Stadsingenjör Petrus Tillaeus karta från 1731, utgiven i koppargravyr 1733. Den mest detaljerade och innehållsrika stockholmskartan från äldre tid. Dess värde förhöjs i hög grad av den mönstergilla registerbilagan i marginalen.

Karta 1751 854kB

Charta öfwer Stockholm Med des Malmar och FörStäder. Graverad av Georg Biurman.

Karta 1751 med omland söderut 209kB

Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet. Graverad av Georg Biurman.

På denna karta presenteras inte bara Stockholm utan också det vidsträckta omland, genom vilket de första landsvägarna letade sig in till storstaden. Här kan man fälja den berömda Göta landsväg, som rätt snart efter Skanstull viker av mot väster, medan vägarna mot Tören eller Södertörn löper rakt mot söder.

Galgen är nu flyttad ut till Hammarbyhöjdens berg. Platsen är idag en husomgiven skogshöjd, begränsad av Kalm-, Strahlenbergs- och Sprafvenfeldtsgatorna bortom Olaus Magnus väg i Johanneshov.

Karta 1805 736kB

Karta, utarbetad 1802-1803 av Carl Akrell. Graverad 1805.

Karta 1818 534kB

Plan och Läge af Stockholm 1818. Utgiven av N.G. Werming

Karta 1836 648kB

Stockholm 1836. Published under the Superintendence of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge. Tecknad av W.P. Clarke och graverad av B.E. Davies.

Karta 1841 655kB

Wägvisare i Stockholm - Guide et Manuel du Voyageur à Stockholm.

Kartan medföljer G.A. Bagges bok Stockholm. Han står som både förläggare och utgivare av denna turistbok, som trycktes i Stockholm hos P.A. Norstedts & Söner 1841.

Karta 1856 374kB (Fogelström, Stad i bild, Albert Bonniers Förlag, 1970)

Stockholms adresskalenders karta från 1856

Karta 1861 836kB

Karta öfver staden Stockholm, Gustav Ljunggren, Utgifven år 1861 (Lantmäteriverket Gävle)

Panorama, mellersta-norra delarna, 1870 955B

Panorama över Stockholm, utfört på 1870-talet av Heinrich Neuhaus.

Ett exemplar finns på Stadsmuséet och ett i Kungliga Biblioteket. I övrigt förstördes hela upplagan, om den någonsin blev färdigtryckt, vid en brand i Centraltryckeriet 1875. Troligen härstammar de få räddade bladen från de exemplar som litografen C.E. Markman lär ha tagit hem kvällen före branden.

Neuhaus karta visar ett påtagligt grönt Södermalm, även om Fatburen har fått ge vika för Södra station.

Panorama 1870, norra-östra delarna 288kB (Fogelström, Stad i bild, Albert Bonniers Förlag, 1970)

Lundgrens karta 1885, bladindelning   124kB

På A.R. Lundgrens karta från 1885 är den nya stadsplanen inlagd över befintlig bebyggelse. Här finns alltså en metod att se både det förgångna och framtiden! Äldre kvartersnamn är kursiverade. Stenhus är röda, trähus gula och uthusen har kryssade tak.

På Lundgrens karta syns det hösten 1884 driftklara Eriksdalsverket strax väster om Skanstullsverket. Årstavikens vattentäkt var måttligt ren, ty där mynnade Stadsdiket ut, som ledde avloppsvatten från Fatburens trakter. Något bättre blir det, när dess utlopp flyttas till västra sidan av den på kartan markerade järnvägsbanken över vattnet.

Det finns många detaljer att utvinna ur Lundgrens kartor. Stadens lövträd och barrträd är tydligt utritade med skilda symboler.

Lundgrens karta 1885, teckenförklaring   182kB

Lundgrens karta 1885:III   959kB

Lundgrens karta 1885:IV   978kB

Lundgrens karta 1885:V   145kB

Lundgrens karta 1885:IX   534kB

Lundgrens karta 1885:X   737kB

Karta 1890   487kB (Fogelström, Stad i bild, Albert Bonniers Förlag, 1970)

Ny plan af Stockholm

Karta 1908   935kB

Karta över Stockholm av Rudolf Brodin och C.E. Dahlman, rättad och med den nya stadsplanen kompletterad.

Karta 1953   829kB

Svensk uppslagsbok, Förlagshuset Norden AB, Malmö, 1953

Karta 1960   469kB (Omslaget till Eva von Zweigberks bok Se på stan i Stockholm, Bonniers, 1960)

Karta 1968   298kB (Fogelström, Stad i bild, Albert Bonniers Förlag, 1970)

Karta 1993  559kB (Lantmäteriet Kartförlaget, 1993)