Jag vet genom min make Davids erfarenhet att det för klassresenärer var nästan omöjligt att återvända till sitt ursprung. De sågs som klassförrädare och var dessutom odugliga till allt praktiskt arbete. Det skulle var mycket förvånande kyrkoherde Eklund gick på något möte i Folkets Hus . Var han stod rent politiskt är det ingen som riktigt vet. På hans tid var det olämpligt att en präst blev medlem i ett politiskt parti. Ärkebiskop Söderblom gick så långt att han bara röstade en enda gång.

Några hus högre upp på Sankt Paulsgatan bodde riksantikvarien Oskar Montelius och hans hustru Agda. Agda Montelius satt med i styrelsen för Fredrika Bremerförbundet och deltog aktivt i församlingens arbete för att hjälpa fattiga familjer. Hon kämpade för kvinnlig rösträtt och att de gifta kvinnorna skulle bli myndiga och själva få disponera sina inkomster och kapital. Herrskapet Montelius hus, S:t Paulsgatan 11, finns fortfarande kvar.

Frågan om kvinnlig rösträtt och att de gifta kvinnorna skulle bli myndiga var vid denna tid mycket känslig för socialdemokraterna. Kvinnorna fick vänta, först var det klasskampen som gällde. Agda Montelius och kvinnorna runt henne höll inte med om detta. Flera hade sett hur deras medsystrars ärvda förmögenhet slarvats bort av de äkta männen på krogbesök och älskarinnor. Här måste det bli en lagändring.

Det framgår inte av handlingarna om grannarna klagade på det som hände i Folkets Hus. Efter drygt ett år sa fastighetsägaren upp hyreskontraktet och Södermalms spirande fackföreningsrörelse stod utan lokaler.

Ordförande för Folkets Husföreningen hette Carl Ståhlberg och han ansåg att om ett Folkets Hus på Södermalm skulle bli verklighet måste man skaffa ett eget hus. När ett nedgånget hus strax intill Södra Station vid Bangårdsgatan (nuvarande Bangränd) i kvarteret Göta Ark blev till salu beslöt sig styrelsen för att köpa detta och förhandlingar om lån inleddes med Enskilda Banken. Lånet beviljades under förutsättning att samtliga styrelsemedlemmar gick i personlig borgen för lånet. Detta skedde och huset köptes in och invigdes i början av år 1909. Det blev en stor festdag för Södermalms arbetare. Hjalmar Branting kom och invigde huset. Sedan blev det sommar och alla hjälptes åt att lägga om taket. På hösten kom storstrejken och då insåg alla att det var mycket bra att de olika fackförbunden hade en plats där de kunde samlas. Det fanns praktiska problem. Huset saknade elektriskt ljus och taket på uthuset borde ses över. Men nu var det strejken som gällde och när senhösten kom blev det ont om pengar i de olika fackförbunden.

Carl Ståhlberg gav inte upp trots de dåliga tiderna. Han hade blivit god vän med kyrkoherden i Katarina församling och fick disponera kyrkan för en välgörenhets konsert till förmån för Folkets Hus. Inkomsten blev 360 kronor och nu fanns det pengar att lägga om taken både på uthusen och på stallet. Häst och vagn hade inte föreningen råd med.

Carl Ståhlberg började energiskt att leta efter hyresgäster. Det var många föreningar, som saknade lokaler på Södermalm. Hammarby idrottsförening hade börjat växa och sysslade nu med friidrott och bandy. Föreningen behövde lokaler för sammanträden och klubbmöten. Några nykterhetsföreningar, en dansskola och ett fåtal privatpersoner hyrde också lokaler. Trots detta var ekonomin så dålig att Enskilda Banken ständigt hotade med att säga upp lånen. Trots en gåva från Olof Aschberg gick det år 1914 inte att undvika konkurs. Fastigheten såldes på auktion och den ropades in för 140 000 kronor , vilket var 38 000 kronor under taxeringsvärdet. Den nye ägaren var byggmästare Carl Blomdal. Just då hade han inga planer på att bygga om huset och därför fick Folket Husföreningen hyra fastigheten för 10 000 kronor om året. Föreningen skulle stå för alla löpande utgifter och också ansvara för nödvändiga reparationer. Bland det första föreningen gjorde var att dra in elektricitet i huset.

Föreningen anställde en vaktmästare, som också fick disponera en liten bostad i huset. Under det första världskriget steg livsmedelspriserna till oanade höjder. Trots dålig ekonomi beslöt styrelsen att höja vaktmästarens månadslön lön till 200 kronor.

De ansvariga för Folkets Husföreningen kämpade med dålig ekonomi och någon ordentlig renovering av huset fanns det inte pengar till. När området runt Södra Station fick en ny stadsplan innebar detta att ett stort hus med samlingslokaler, bibliotek och inomhusbad skulle byggas, började styrelsen underhandla med Stockholms stad om att få disponera lokaler i detta hus. När alla förhandlingar år 1940 var klara stängdes Folkets Hus på Södermalm. Kvarteret Göta Ark finns kvar, men det finns inga skyltar som berättar om Folkets Hus.