Vid tiden för namnrevisionen 1885 bildade nuvarande Fjällgatan och Mäster Mikaels Gata en sammanhängande gatusträckning, som fick överta namnet Fjällgatan, vilket namn sedan 1870-talet burits av nuvarande Höga Stigen (Se denna). Det namn som Fjällgatan ersatte var Katarina Östra Kyrkogata. Stigberget var under 1500- och 1600-talen galgberg, vilket gav upphov till Fjällgatans tidigaste kända namn, Galgbergsgatan.

Genom anläggningen av Katarinavägen - Renstiernas Gata vid 1900-talets början kom Fjällgatan att delas i två från varandra skilda delar. År 1939 föreslås delen väster om Renstiernas Gata få namnet Mäster Mikaels Gata.

Kvarteret Mäster Mikael, som gav upphov till gatunamnet, har i sin tur fått namn efter den man, Michael Reissuer, som åren 1635-50 var stadens bödel; mäster var en vanlig titel för bödeln. Mäster Mikael har bott i kvarteret. Det är mycket osäkert om det är samme man som gett upphov till namnet Mikaelsgränd, senare Mikaels Trappgränd och 1967 utbytt mot Sista Styverns Trappor. Mäster Mikael var - mästerman, skarprättare och arbetsledare för bödelsdrängarna och rackarna. De tjänstgjorde som biträden vid avrättningarna på galgberget, de fångade in lösdrivande grisar och hundar, de flådde hästar - de var samhällets paria. De var undanskuffade längst ut på bergskanterna, de var ingens umgänge, ofta kriminella och samhällets olycksbarn.

Klicka på siffrorna för ytterligare text och bilder!

Mäster Mikael hette Reisuer till efternamn och var från början borgare i Norrköping där hans levebröd var hantering med »häktor, belter, kädier och ringar«. Han åtog sig skarprättartjänsten i Stockholm utan att dessförinnan ha blivit dömd för något brott. Vanligt var annars att någon dödsdömd antog erbjudande om benådning mot att i stället utföra det vanhedrande bödelsyrket.

Mäster Mikael tillträdde sin tjänst den 3 februari 1635 och hans tjänstetid varade nästan på dagen i 15 år. Han tjänade under den tiden, tillsammans med sin familj, ihop så pass mycket att han kunde skaffa sig ett hus i närheten av det nuvarande området för Renstiernas Gata.

Den sista januari 1650 blev en olycksdag för Mikael. Han hade tidigare dömts för att ha hyst en från staden förvisad »häktmakare och landstrykare« Paul Andersson i sitt hus. Men Andersson kom än en gång tillbaka och togs emot av Mikael. De drack brännvin och råkade i gräl. Mikael hämtar ett svärd. Under handgemänget har Paul Andersson spetsat sig själv på klingan, påstår Mikael. Men rätten tror honom inte och den 20 mars faller hans huvud för en ny mästermans bila.

År 1723 förstördes all äldre bebyggelse utefter gatan av en ödeläggande brand. De hus som nu står där timrades upp inom några år efter branden och var färdiga 1729. Detta gäller förstås inte daghemmet, som byggdes 1981. Fastigheterna efter Mäster Mikaels gata förvärvades av staden kring sekelskiftet 1900. De flesta av husen restaurerades och byggdes om under åren 1979-81.

Här sveper fattigdomens isande och genomträngande dimma. Husen har inte ordentlig stenfot, jag har sett sådana, där man kan sticka in en käpp mellan väggen och fönsterfodret - man hade i stället stoppat till med tidningspapper och trasor och det är ett hus mittemot ett av de finaste och rikaste här på Söder. Det finns inte vattenledning i dem, inte slask och avlopp, inte elektriskt ljus, de luta som gamla gravårdar. Gummorna i dessa kåkar måste i den kallaste vintern gå över gatan till ett rör i stenfoten av ett hus där, som ger vatten, och svallis har bildats under pipen och långt ut på gatan, ty röret håller inte tätt utan droppar som en gammal fattighusgubbes nästipp. Det är livsfarligt och ett under, att de inte brutit sina gamla trötta ben. Mäster Mikaels gata västerut. Adlersparreska palatset i bakgrunden. Mäster Mikaels gata 19, del av 21-an. Teckning av Anders Forsberg i Strix 1905.