Södermalm i tid och rum. Stockholm

Lilla Skinnarviksgränd

Ur Se på Söder, Olle Rydberg, 1986

En klädsam klädesfabrik
Öbergska klädesfabriken, Torkel Knutssonsgatan 9-15

På en avsats över Torkel Knutssonsgatans snedsprång från Söder Mälarstrand har före detta Öbergska klädesfabriken klamrat sig fast i backen. Det är ett långsträckt gulputsat 1700-talshus med hög svart sockel och med brutet tak. Fönstren på yttersidan mot fjärden lämnar fri sikt över vattnet med Gamla Stan i bakgrunden.

Läget är förträffligt med reservation för Söder Mälarstrands trafikbuller. Huset vänder sydsidan mot Mariaberget, som sommartid dock släpper fram solljus över gräsplanen och trädgårdens lummiga rofyllda träd.

När jag satt och tecknade låg hyresgästerna iförda baddräkter utsträckta på gräsmattan lapande sol med stojande barn omkring sig. En badplats nedanför vid Söder Mälarstrand hade fulländat oasen. Riddarfjärden är som bekant numera badbar.

1874 västerut

Den här byggnaden och kopparslagerihuset strax väster om ingick i den Öbergska klädesfabriken som från senare 1700-talet verkade här till några år in på 1840-talet. Företagets grundare, Johan Öberg, dog 1805. Änkan fortsatte emellertid tillverkningen tillsammans med sonen Johan Eric under firmabeteckningen Johan Öbergs Enka & Co. I närliggande kvartet, särskilt på Bastugatan, bodde de flesta textilarbetarna med kort väg till arbetsplatsen.

Företaget hade framgångar och var 1840 med sina 23 vävstolar och 109 anställda Stockholms största i sitt slag. Sista verksåmhetsåren vände dock försäljningen brant nedåt. Efter Johan Eric Öbergs bortgång 1844 flyttade mångsysslaren Salomon Ludvig Lamm bland annat sin ljustillverkning från Heleneborg till den då nedlagda textilfabriken i Skinnarviken.

Kopparslageriet restaurerades pietetsfullt 1974. Klädesfabriken är sedan länge ombyggd till bostadshus. Även om trafikbullret hörs hit upp var det säkerligen stökigare och slamrigare här på den "gamla goda tiden" när underbetalda kvinnor satt vid sina vävstolar och knåpade med varp, slagbom och skyttel.

Bilderna är hämtade från nuvarande ägares hemsida

Ur Bilder från Södermalm 1895-1912, red. Torsten Palmér, 1979

Vida synlig över Riddarfjärden ligger på Södra bergen vid Lilla Skinnarviksgränd 10 och 12 en lejongul länga, "Gula huset" kallad, med höga skorstenspipor och brutet tak. Från början - det var på 1760-talet - ägdes huset av läderskinnsberedare och klädesfabrikanter från manufakturerna vid Skinnarviken. Men när andra tider kom, fylldes längan av arbetarfolk med staden som hyresvärd. Och nu är den kulturbostad (bilderna nedan från ägarens hemsida).

Och här är de som år 1906 bodde i det gamla hantverkarhuset, en liten skara av det söderfolk som den här boken handlar om. Mer Söder kan det inte bli ...

Måleriarbetaren Birger Johan Sandberg (f 1878) med hushållerskan Hilma Kristina Öhman (f 1879) och 2 barn. Årsinkomst 1 300 kronor. Årshyra 180 kronor

Bryggeriarbetaren Bror Erik Widmark (f 1861) med hustrun Karin (f 1857) och 1 fosterbarn. Anställd vid Münchenbryggeriet. Årsinkomst 1 250 kronor. Årshyra 225 kronor

Sömmerskan Elin Erika Widmark (f 1884). Anställd vid Nordiska Kompaniet

Smedslärlingen Ernst Erik Widmark (f 1886). Anställd vid Ludvigsbergs mekaniska verkstad

Hjälphustrun Elin Mathilda Forsberg (f 1868)

Stenarbetaren Johan Alfred Larsson Sanding (f 1862) med hustrun Bertha (f 1861) och 7 barn. Fattigunderstöd. Årshyra 150 kronor

Smideriarbetaren Per August Svensson (f 1849) med hustrun Johanna (f 1852). Årsinkomst 900 kronor. Årshyra 180 kronor

Diversearbetaren Johan Edvin Bergkvist (f 1882). Årsinkomst 900 kronor

Arbetaren Johan Egidius Pettersson (f 1867). Årsinkomst 900 kronor

Springgossen Knut Hjalmar Jonsson (f 1887). Anställd vid A Mattsons Konst och Antikvitetshandel

Målaränkan Johanna Matilda Sandberg (f 1850) med 1 barn. Årshyra 140 kronor

Målaren Baptist Julius Sandberg (f 1876). Årsinkomst 1 300 kronor Snickarlärlingen Olof Gottfrid Sandberg (f 1887)

Bokbinderiarbeterskan Gurli Mathilda Sandberg (f 1882). Anställd vid Norstedt & Söner

Snickaränkan Hilda Adolfina Strömlöf Isaksson (f 1851) med 3 barn. Fattigunderstöd. Årshyra 150 kronor

lläggerskan Anna Wilhelmina Strömlöf Isaksson (f 1881). Anställd vid Iduns tryckeri. Årsinkomst 730 kronor

Iläggaren Karl Herman Laurentius Strömlöf Isaksson (f 1883). Anställd vid P Palmquist Boktryckeri AB. Årsinkomst 1 100 kronor

lläggarelärlingen Claes Gunnar Strömlöf Isaksson (f 1887). Anställd vid Victor Pettersons Bokindustri AB

Cigarrarbeterskan och hustrun Mathilda Maria Johansson (f 1852) med 1 barn. Anställd vid tobaksfirman Renard & Elbe AB. Årshyra 80 kronor

Arbeterskan Emelia Maria Carolina Johansson (f 1886). Anställd vid Victor Pettersons Bokindustri AB

Skomakeriarbetaren Wilhelm Rudolf Lundkvist (f 1838) och hustrun Emelia (f 1841). Fattigunderstöd. Årshyra 120 kronor

Arbetaren Carl Wilhelm Robert Lundkvist (f 1882). Årsinkomst 900 kronor Korkfabriksarbeterskan Elvira Teresia Lundkvist (f 1885). Anställd vid Nya Korkfabriken

Arbetaren Per Oscar Lindholm (f 1874) med hustrun Dals Kjerstin (f 1881) och 1 barn. Årsinkomst 1 220 kronor. Årshyra 120 kronor

Arbeterskan Anna Charlotta Eriksson (f 1884). Anställd vid Södermalms tvättinrättning. Årsinkomst 740 kronor. Årshyra120 kronor

Bokbinderiarbeterskan Erika Wiktoria Eriksson (f 1882) med 1 barn. Anställd vid Norstedt & Söner

Arbetaren Per Persson (f 1856) med hustrun Olivia (f 1866) och 2 barn. Anställd vid Stockholms Vapenfabrik AB. Årsinkomst 900 kronor. Årshyra 120 kronor

Bokbindarelärlingen Hjalmar Torvald Wilhelm Windahl (f 1887)

Arbetaren Johan Alfred Andersson (f 1852) med hustrun Sofia (f 1843). Anställd vid Bergsunds mekaniska verkstad. Årsinkomst 766 kronor. Årshyra 150 kronor

Typografänkan Anna Sofia Pettersson (f 1852) med 4 barn. Årshyra 160 kronor

Boktryckeriarbeterskan Klara Wilhelmina Pettersson (f 1883). Anställd vid Victor Pettersons Bokindustri AB. Årslön 790 kronor

Skofabriksarbetaren Johan Sigfrid Andersson (f 1877). Anställd vid C E Levins skofabrik. Årsinkomst 1 500 kronor. Årshyra 350 kronor

Skoarbetaränkan Clara Amalia Andersson (f 1848)

Järnarbetaren Carl Thure Andersson (f 1879). Årsinkomst 1 050 kronor

Ur Stockholms gatunamn

År 1806 föreslog von der Burg att gatan skulle ges namnet Skinnarviksgränden. På kartor från 1880-talet kallas den Lilla Skinnarviksgränd och markeras ibland vidare västerut, långt ner på sluttningen mot Söder Mälarstrand. På Küsels karta förenas Lilla Skinnarviksgränd med Duvogränd.

Ur Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet, Arne Munthe, 1959

Ett bekant textilföretag på västra Södermalm, startat vid slutet av den här skildrade perioden, var den Öbergska klädesfabriken. Vid grundarens död 1805 hade företaget ännu en mycket blygsam omfattning. Det fortsatte emellertid under firmanamnet J. Öbergs Enka och utvecklades under ledning av sonen, Johan Erik Öberg, till stadens största klädesfabrik, med egna byggnader i kvarteret Kattfoten större, nedanför Mariaberget. År 1840 hade fabriken 23 vävstolar i gång, och arbetsstyrkan uppgick till 109 personer. De lysande tiderna voro emellertid nu förbi. Vid Johan Erik Öbergs död fyra år senare var hans ekonomiska ställning undergrävd, och fabriken lades ned.