Fiskköparna rodde ofta ut för att möta skärgårdsfiskarna ute vid Fjäderholmarna där affärerna gjordes upp. Fångsten såldes till fiskförsäljningen vid Slussen.

Jämfört med den moderna bebyggelsen mitt emot, liknade Kvarngatan 5 ett gammalt maskätet relikskrin, kvarglömt bland moderna plastlådor. Mer än 200 år stod detta hus emot regn, stormar, snö, is och alla de vädrets växlingar som stockholmsklimatet bjuden

Det klarade sig också undan den ständiga brandfaran, trots att öppen härd och tjärbloss förr ständigt höll eldshotet uppe. Till 1981 klarade sig huset undan förintelse, men då beslöt staden eller kommunens vise att det inte längre fick stå kvar. Starka protester från kulturkämpar, såväl inom som utom förvaltning och politiska grupperingar hade ingen verkan.

Svårt nedslitna var nästan alla gamla hus på Katarinaberget, Mariaberget och vid Skinnarviks-berget när det i sista stund kom signaler om att staden skulle börja renovera de förfallna fastigheterna på Söder.

I ett huj rullade miljonerna ut ur kassakistan för ständigt stigande kostnader till lyxsanering. De gamla hyresgästerna skjutsades undan till Järvafältet, Handen och andra avlägsna förorter. Välbärgade människor ur socialgrupp ett erövrade de gamla fattigkvarteren. Praktiskt och ekonomiskt sett är det naturligtvis förträffligt att det kommer in folk som klarar av kostnaderna. Socialt sett kan det vara tveksamt.