![]()
Kocksgatan sträcker sig från Götgatan i väster till Borgmästargatan i öster. Gatan är uppkallad efter borgaren Ragvald Kock som även har gett namn åt Ragvaldsgatan vid Maria Magdalena kyrka. Under 1600-talet kallades gatan "Ragvald Kocks gata", men redan i början av 1700-talet hade det kortare namnet slagit igenom. Sedan 1800-talets mitt heter gatan Kocksgatan. Innan gatan fick sitt nuvarande namn hette den Humlegårdsgatan, sannolikt efter "humlegållen på Södher malm" som omtalas 1646. På 1670-talet kallades den också Bagaregatan. I en bouppteckning från 1672 nämns såväl Staffan bagares gatan som Bagare gatun. I Holms tomtbok två år senare finns alternativen Rafwal Kåks Gata eller Humblegårdz gatan. Kocksgatan tillhör de områden på Stockholms malmar som fick sin nuvarande utformning under 1800-talets sista hälft då stenstaden växte fram. Den långa smala gatan tillhörde Södermalms arbetarkvarter och bebyggdes till stor del med så kallade hyreskaserner. |
![]() |
På 1900-talet kom fastigheten mest att hysa småaffärer och lagerlokaler ända fram till rivningen omkring 1940. Redan från början bodde en bagare på tomten för nuvarande Kocksgatan 36, Oluf Bagare, och sedan bedrevs bakning på platsen ända fram till 1770-talet. |
![]() |
Kocksgatan, en bok av Ernst Brunner
Kocksgatan är en drastisk humorfylld och myllrande berättelse om livet på en avsides Stockholmsgata en varm sommar under 70-talet. Den bjuder på kärleksmöten, svartsjuka, brantbestigningar och störtningar, solbad, kryddade maträtter, himmelska fyllor och djävulska baksmällor. Människorna på Kocksgatan - konstnärer, studenter, hembrännare och butiksinnehavare - dras med i en virvel av händelser, som i rötmånadens tecken kastar dem mellan erotisk hetta och blodiga hämndeakter. |
![]() |
![]() St Markus metodistförsam- ling med kyrksalen på 2:a våningen |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Det högre huset i bakgrunden är Kocksgatan 54 och Renstjernasgatan 22 |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |