Södermalm i tid och rum. Stockholm


Bergsunds Mekaniska Verkstads AB


bostadshuskvslipenmin.jpgkvslipen.jpg
forstoringsglas.jpg Bostadshus i kvarteret Slipen år 1908

Från CD:n Söder i våra hjärtan

Thomas Lewis, som närmast kom från Göteborg, där han också inrättat ett järngjuteri, var troligen den förste i landet att använda sandformar i stället för den hittills brukade, betydligt långsammare och kostbarare metoden att gjuta järnet i lera. Även i fortsättningen skulle Bergsund ligga i täten med epokgörande nyheter. 1807, samma år som Samuel Owen anställdes som förste mästare vid modellverkstäderna här, levererade bruket vår första svenskbyggda ångmaskin. Adressen var Dannemora, men ångmaskinen kom sedermera tillbaka till Stockholm och användes vid en klädesfabrik.

bergsund1min.jpg
forstoringsglas.jpg Bergsunds Mekaniska Verkstads AB 1921-30

År 1860 hade Bergsunds bruk 525 arbetare och var Stockholms största i branschen. Företaget ägdes då sedan två år av grosshandlaren A. V. Frestadius.


bergsund2min.jpg
forstoringsglas.jpgUtsikt mot Bergsund från Reimersholme 1901-21

Den tidigare tillverkningen, som hade varierat från ångmaskiner och järnstaket (»järngallret i militärstil» framför Artillerigården göts vid Bergsund 1816) till slipade stålknappar och värjfästen, hade vid denna tid alltmera koncentrerats till ångfartyg.

Några månader innan Frestadius övertog ledningen inträffade för övrigt en uppmärksammad olycka, när en otillräckligt nitad panna exploderade på ångfartyget »Oskarshamn» och bröt sönder den just leveransklara båten, som blev vrak i Pålsundskanalen alldeles utanför Bergsunds knutar.

Från sådana olyckshändelser förskonades företaget under den nye ägaren, som med hjälp av ingenjörerna Ollman och K. A. Lindvall gjorde Bergsunds namn känt långt utom landets gränser. Här byggdes John Ericsson-monitorer och kustångare, finska isbrytare och oljebåtar för Kaspiska havet. Naturligtvis var pressen representerad på de stora stapelavlöpningarna, och även sedan båtarna börjat gå i trafik blev de föremål för tidningsskrivarnas beundrande uppmärksamhet. »Ett av Bergsunds vackraste barn», kallade Ny Illustrerad Tidning ångfartyget »Söderhamn», som, »då det ligger i Stockholms hamn, har sin plats vid Skeppsbron närmast Lejonbacken, smeker genom sina mjuka och behagliga former ögat även på den i skeppsbyggeriet icke invigde och hävdar väl sin plats i spetsen för alla dessa så att säga balklädda ångfartyg, som sedan ligga i följd hela Skeppsbron utefter.»


Som varv betraktat låg Bergsund emellertid på fel sida om Slussen, och företaget fick betydligt större kapacitet sedan Finnboda slip anlagts 1874. Ursprungligen var den avsedd endast för reparationer, men då Bergsund hade stora beställningar liggande, särskilt från Ryssland, byggdes slipen ut till varv med fartygsbädd, plåtslageri, maskinverkstad och arbetarebostäder. 1881 var filialen färdig, och snart därefter kunde man effektuera den första beställningen, lastångaren Talmud, till Ludvig Nobel i Petersburg. För svenska marinen byggde Finnboda på 1890-talet bland annat pansarbåtarna Thule och Oden, och senare löpte pansarkryssaren Fylgia av stapeln på varvet.

bergsund3min.jpg forstoringsglas.jpg

bergsundtext2.jpg
Edward Blom. Från CD:n Söder i våra hjärtan

Förutom ångbåtar hade Bergsund ytterligare en specialitet, brokonstruktioner, År 1905 hade man härifrån levererat 762 järnvägs- och landsvägsbroar till staten och enskilda företag. Också Stockholms stad hörde till beställarna. Järnvägsbron vid Liljeholmen, för att ta ett nära liggande exempel, göts vid Bergsund på 1850-talet.

bergsundfrreimersmin.jpg
forstoringsglas.jpg Bergsund från Reimersholme
Bergsunds mekaniska verkstad, aktiebolag sedan 1870, drevs fram till 1929, då rörelsen lades ned. Finnboda varv hade redan 1916 sålts till Stockholms Rederiaktiebolag Svea. Maskinhallar och gjuteriverkstäder revs, den gamla disponentbostaden från Thomas Lewis' tid försvann liksom kontorsbyggnaden med dess rikhaltiga modellsamling, och i stället växte våra dagars Bergsundsområde fram. bergsundpaviljongen.jpg