Gatan fick sitt nuvarande namn i samband med den stora namnrevisionen i Stockholm 1885. Namnet tillhör kategorin "fosterländska och historiska namn" och syftar på den medeltida s.k. Folkungaätten, vilken idag av historiker oftare kallas för Bjälboätten. På Petrus Tillaeus karta från 1733 heter gatan Rådmansgatan och Pihlgatan. Efterhand övertog Folkungagatan Tjärhovsgatans roll som huvudgata på östra Södermalm. Fram till 1986 gick dess västra del ända fram till Timmermansgatan, men på den delen ändrade man namnet till Södermalmsallén. Tidigare namn för Folkungagatans olika avsnitt var bland annat Danwijkz gathon (1644) och Skipzhwarfswägen (1688) eftersom gatan gick ner till Stockholms stora skeppsvarv i Tegelviken. Gatans del väster om Götgatan hette tidigare Fatbursgatan efter sjön Fatburen som låg här. Längs gatan hade flera rådmän sina tomter, varför namnet Rådmannegatan och Rådmans gatan började användas. I Holms tomtbok från 1674 förekommer såväl Rådmans gatan som Borgmästaregatan. Denne borgmästare hette Hans Olofsson-Törne (död 1671). Han ägde en tomt och en kvarn (Borgmästarkvarnen) i kvarteret Gråberget. |
Folkungagatan från Götgatan till Södermannagatan |
Folkungagatan 2, Katolska kyrkan vid Södra Bantorget 1890. (Medborgarplatsen) |
Folkungagatan 1, Götgatan 44, vid Södra Bantorgets sydöstra hörn |
Olof Martin Andersson, akvarell 1900-10. Folkungagatan 3. Nordöstra hörnet mot Götgatan nr 53 |
Folkungagatan 4 / Görgatan 55. Restaurang Hamburg
Källaren Hamburg |
Folkungagatan 8. Ett kafé. |
Folkungagatan 8, gården, söderut |
Folkungagatan 10-12 |
Fokungagatan 14-18 österut. Kv Soldaten |
Folkungagatan 20-23. Gårds- exteriör nr 20. Närmast kv Båtsmannen Mindre. Mittemot nr 23 i kv Rudan Större |
Folkungagatan 14 idag 90. Folkungakyrkan |
|
Kvarter
Rudan Mindre
Inom kv. Rudan Mindre ligger den Törnqvistska slaktargården, ursprungligen uppförd 1711 och senare inköpt av en slaktare. En av dennes anställda, C. G. Törnqvist, köpte den av sin arbetsgivare och renoverade gården på 1840-talet varvid den i stort sett fick den utformning den har i dag.
På gården finns ännu ett stall kvar från 1700-talet. Intill detta finns ett av Stockholms få bevarade lusthus, där bl.a. Oskar Levertin och Lubbe Nordström enligt uppgift skall ha varit verksamma med författarskap sommartid. Gården var i släkten Törnqvists ägo till 1924, då den inköptes av Stockholms stad. I samma kvarter ligger vid Södermannagatan 5 Södermalms polisdistriktsstation.
|
Båtsmannen Mindre
Läge: Folkungagatan (20), Kocksgatan (39-47), Nytorgsgatan (23), Renstjernas gata (18). Detta kvarter liksom kv. Båtsmannen Större väster därom har anor från 1650-talet och erinrar om där på den tiden verksamma yrkesmän. De nuvarande byggnaderna inom båda kvarteren är till största delen uppförda omkring sekelskiftet. - Kocksgatan intill kvarteret erinrar om den på sin tid välkände borgaren Ragvald Kock, som på 1600-talet var tomtägare på Södermalm och som även givit namn åt Ragvaldsgatan inom Maria Magdalena församling. Soldaten Läge: Folkungagatan 86-94, Kocksgatan 33-37, Nytorgsgatan 26-30, Södermannagatan 7-9. År 1648 finns detta kvarter nämnt på Södermalms östra del vid dåvarande Södra Kapellsgatan. Kvarterets placering mellan de båda kv. Båtsmannen Mindre och Större ger en antydan om att inte endast sjöfolk varit bosatta där i äldre tider. Inom kvarteret ligger vid Folkungagatan 88-90 Salemskyrkan, byggd av sällskapet "Rätt och sanning" . |
Folkungagatan 22-36 (110-122) österut |
Längst ned till höger Folkungagatan 22 / Renstjernas Gata 19A. Nr 36 längst bort ligger på hönet på andra sidan av Borgmästargatan. I bakgrunden går parallellt Kocksgatan 51-55. Det höga huset i bakgrunden är Kocksgatan 62. |
Folkungagatan från Renstjernas gata till Sågaregatan |
Folkungagatan 30-24 (116-110) västerut |
Folkungagatan 24-28 (110-118) österut |
Folkungagatan 24 |
Folkungagatan 32-36. Borg mästargatan t h före nr 36 |
Folkungagatan 34. I bak- grunden t v Borgmästar- gatan 4 och t h Kocksgatan 59 |
Folkungagatan 34, Borgmästargatan 4-6. I bakgrunden Kocksgatan |
Folkungagatan 38-36 (132-130) västerut | Fokungagatan 38-40 (128-140) österut. T v kv Ersta, t h kv Flaggan och Signalen. Här har just kv Kilen rivits och Stigbergsparken anlagts |
Folkungagatan 31 västerut t v möter här Tjärhovsgatan i den s k "kilen". Kvarteret var rivet 1902 |
Folkungagatan 40 västerut t h. Erstagatan 14 rakt fram söderut |
Folkungagatan 40-36 (140-134) sett från Ersta trappor över den nya Stigbergsparken, där bara några år tidigare kv Kilen fanns. 1904 | Folkungagatan 42A-C (144-146) österut. Hörnet av Erstagatan. |
Folkungagatan 42 C-A (146-142) Sågaregatan t v | Folkungagatan 42-46 från söder. Sågaregatan t h | Ersta trappor 1922 ned till Stigbergsparken | Folkungagatan 31. Kilen. Tjärhovsgatan rakt fram | Folkungagatan österut nr 25a-e (99-107) | Folkungagatan 26-28 (114) biografen Pelikan, nedlagd 1970 |
Pelikan var en biograf vid Folkungagatan 114, tidigare 26-28. Biografen öppnade i december 1938 och sista filmen visades 1970. Pelikan låg i en nybyggd bostadsfastighet nära Renstiernas gata. Ägare var Sandrews och arkitekt var Björn Hedvall. Hedvall ritade många biografer, både på landsorten och i Stockholm. Han kallade sig själv "biografspecialist" och gestaltade ett 20-tal biografer i Stockholm under 1930- och 1940-talen. Över Pelikanen var Anders Sandrew särskild stolt. Entrén och foajén var gestaltade i funkis med aluminium och neonljusdekorerad baldakin. Biljettkiosken var i glas och trä. Salongen hade svängda väggar som bildade en oval. Salongen rymde 571 platser. Fåtöljerna var överdragna med röd klädsel. För den konstnärliga utsmyckningen stod Kalle Lodén. Pelikan överlevde 1960-talets biografdöd, salongen blev renoverad och fick nya, bekvämare fåtöljer. Biografen fungerade till och med som premiärbiograf under några år. Den 26 april 1970 var dock biograftiden definitivt slut. Lokalen byggdes om för danssalongen "Ramona". När danssalongen stängdes 1986 slogs lokalen ihop med intilliggande livsmedelsbutik. Mittemot Pelikan öppnade 1938 ytterligare en biograf: Gloria. Gloria hörde till konkurrenten Europafilms biografkedja och fanns kvar fram till juni 1960. |
Kvarter
Buketten
Ersta
På denna plats, kallad Stora Ersta, lät Svenska diakonissällskapet, som grundats 1849 och tidigare haft sitt hemvist på Kungsholmen, år 1863 bygga sin Diakonissanstalt, som alltsedan dess helt dominerat kvarteret. Arkitekt för Diakonisshuset var Pehr Ulrik Stenhammar. Denne svarade även för ritningarna för den inom området liggande kyrkan, som byggdes 1872 och där Stenhammar intill sin död tjänstgjorde som organist och undervisade i kyrkosång. Båda byggnaderna har senare restaurerats och flera nybyggnader har skett inom området. Diakonissanstaltens sjukhus ligger vid Fjällgatan 44 i kvarteret intill.
|
Beckbrännaren Mindre Läge: Borgmästargatan 4, Folkungagatan 110-120, Kocksgatan 49-59, Renstiernas Gata 17-19. Detta är det sista kvarvarande av de "beckbrännarkvarter" som återfinns på Tillaei karta, där man även finner kv. Tiärhofwet mindre och större, numera försvunna. Liksom den närbelägna Tjärhovsgatan erinrar dessa namn om det gamla Tjärhovet, där beckbrännarna utövade sitt yrke förr i världen, innan de flyttade över till Beckholmen på andra sidan Strömmen. Tjärtunnorna fördes sedan ned till Stadsgården för utskeppning. Det nuvarande kv. Beckbrännaren Mindre nybyggdes på 1920- och 30-talen.
Flaggan |
|
Folkungagatan 64-66 t v. På andra sidan gatan nr 85 rakt under Ersta kyrka. Saltsjöbanans viadukt över Folkungagatan vid Stora varvet. 1896. Väster t v |
Skeppsbyggmästarbostället Folkungagatan 85 |
Föregående byggnad 1907. Stora Varvets kontor, uppfört 1748 |
Folkungagatan 87 (139). Tegelvikstorget mot öster |
Folkungagatan 87-91 (139-143) Utsikt österut över Södra varvet | Tegelvikstorget mot väster |
Hörnet Folkungagatan / Tegelvikstorget. Huset från föregående bild |
Folkungagatan 87-99 (139) västerut |
Spårvagn 12 vid Tegelvikstorget. Fåfängan i bakgrunden |